Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 TRETTIOSJUNDE KAPITLET
mig, sedan jag är säker om att äga den — ty jag äger den
ju, är det inte så?»
»Jo, hel och hållen. Fortsätt!»
»Nåväl, jag känner mig liksom omotståndligt medryckt, en
bekännelse trycker mig!»
»En bekännelse !»
»Om jag tvivlat på er kärlek, skulle jag aldrig gjort denna
bekännelse, men ni älskar mig ju, min sköna härskarinna?
Inte sant, ni älskar mig?»
»Jo, alldeles säkert.»
»Således, om jag i ett övermått av kärlek varit brottslig
mot er, förlåter ni mig det?»
»Kanhända.»
D’Artagnan försökte med sitt allra ljuvaste leende att
närma sina läppar till myladys, men hon sköt undan honom.
»Men den där bekännelsen», sade hon bleknande — »vad
är det för en bekännelse?»
Ni hade ett möte med de Wardes i torsdags här 1 detta
samma rum, är det inte så?»
»Hade jag? Nej, det är inte sant!» sade mylady med så
fast ton och så lugn min, att om d’Artagnan icke varit så
fullkomligt säker på sin sak, så skulle han ha tvivlat.
»Narras inte, min vackra ängel», sade d’Artagnan småle-
ende, »det tjänar ingenting till.»
»Vad menar ni? Tala då! Ni tar livet av mig.»
Åh, se så, lugna er, ni har ingenting att förebrå er mot
mig, och jag har redan förlåtit er.»
»Vidare, vidare!»
»De Wardes har ingenting att skryta av.»
»Hur så? Ni sade ju själv, att den där ringen...»
»Den där ringen, min älskade, det är jag som har den.
Greve de Wardes från i torsdags och d’Artagnan från i dag
äro en och samma person.»
Den oförsiktige väntade sig en överraskning, blandad med
blygsel, ett litet oväder, som skulle upplösas i tårar; men
han bedrog sig grymt, hans villfarelse blev icke långvarig.
Blek och sjudande av vrede reste mylady sig upp, stötte
undan d’Artagnan med ett våldsamt slag för bröstet och
kastade sig ur sängen.
Det var nu nästan full dager.
D’Artagnan fattade tag i hennes nattdräkt av fint indiskt
linne för att hålla henne kvar och bönfalla om förlåtelse,
men med en kraftig och beslutsam rörelse försökte hon att
undkomma. Då slets batisten sönder och blottade hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
