Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 TRETTIOÅTTONDE KAPITLET
Vid bullret de gjorde, hon då hon slog omkull möblerna
för att komma åt honom, han då han bakom dem sökte skydd
mot henne, öppnade Ketty dörren. D’Artagnan, som oupp-
hörligt manövrerat för att närma sig den, var nu endast tre
steg från den. Med ett enda språng kastade han sig från
myladys rum in i kammarjungfruns, och snabb som blixten
stängde han dörren och stödde sig med all sin tyngd mot
den, medan Ketty sköt för rigeln.
Då försökte mylady med krafter vida överstigande en
vanlig kvinnas att slå omkull väggpelaren, som stängde in
henne, men då hon märkte, att det var omöjligt, översållade
hon dörren med dolkstötar, av vilka några genomborrade
den. Varje stöt åtföljdes av rysliga förbannelser.
»Fort, fort, Ketty», sade d’Artagnan halvhögt, då dörren
väl var stängd, shjälp mig ut härifrån, ty om vi ge henne
tid till besinning, låter hon döda mig genom sina betjänter !»
Men inte kan ni gå ut på det där sättet», sade Ketty, »ni
är ju nästan naken.»
»Det är sant», sade d’Artagnan, som nu först såg i vilken
kostym han befann sig, »det är sant! Kläd på mig så gott du
kan, men skynda dig, det gäller här liv eller död, för-
står du !»
Ketty förstod endast alltför väl. I en handvändning hade
hon styrt ut honom i en blommig klänning, en stor huva och
en kappkrage; hon gav honom ett par tofflor att sticka sina
nakna fötter i och drog honom sedan med sig utför trappan.
Det var hög tid, mylady hade redan ringt och väckt upp hela
huset ; portvakten drog på snöret, i samma ögonblick mylady
ropade ut genom fönstret:
»Öppna inte !»
38.
HURU ATHOS UTAN ALLT BESVÄR ERHÖLL
SIN UTRUSTNING
Den unga mannen flydde, medan mylady ännu stod och
hotade honom med en vanmäktig åtbörd. I samma
ögonblick hon förlorade honom ur sikte, föll hon sanslös
tillbaka in i rummet.
D’Artagnan var till den grad utom sig, att han, utan att
bry sig om den stackars Kettys öde, sprang genom halva
Paris och icke stannade förrän vid Athos’ port. Hans för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
