Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 41. La Rochelles belägring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LA ROCHELLES BELÄGRING 195
brev, som bör vara av stor vikt för er, efter vad jag hört
honom säga.»
Men hur har du kommit att ta del i det här försåtet ?»
»Han föreslog mig, att vi två skulle göra kuppen, och jag
gick in på det.»
»Och hur mycket har hon givit er för den snygga be-
driften ?»
»Hundra louisdorer.»
»Ser man på», sade den unga mannen skrattande, »hon
anser mig ändå vara värd något! Hundra louisdorer, det
är en betydlig summa för ett par uslingar som ni, också kan
jag förstå, att du gick in på det, och jag skänker dig livet,
men på ett villkor.»
»Vilket då?» frågade soldaten oroligt, då han såg, att allt
ännu icke var klart.
»Jo, att du går efter det där brevet, som din kamrat har
i fickan.»
»Men», utropade banditen, »det är ju bara ett annat sätt
att döda mig. Hur vill ni att jag skall kunna gå och ta bre-
vet under elden från bastionen?»
»Du måste i alla fall besluta dig för att göra det, eller
svär jag, att du skall dö för min hand.»
»Nåd, herre, förbarmande, i den unga damens namn, som
ni älskar, som ni kanske tror vara död, men som inte är
det » utropade banditen och kastade sig på knä och stödde
sig på ena handen, ty han började förlora krafterna genom
blodförlusten.
»Och hur vet du, att det finns en ung kvinna, som jag äl-
skar, och att jag tror henne vara död ?» frågade d'Artagnan.
»Genom brevet, som min kamrat har i fickan.»
»Du ser således, att jag måste ha brevet», sade d'Artag-
nan; »därför inte något dröjsmål längre, inte någon tvekar,
eller också, hur motbjudande det än är mig att ännu en
gång doppa min värja i en sådan där uslings blod, svär jag
vid min heder att...»
Och vid dessa ord gjorde d'Artagnan en så hotande åt-
börd, att den sårade steg upp.
»Håll, håll!s ropade han och återvann modet genom sin
häftiga förskräckelse; »jag går, jag går!»
D'Artagnan tog soldatens muskedunder, lät honom gå
framför sig bort mot kamraten och drev på honom genom
att kittla honom i ryggen med värjspetsen.
Det var ohyggligt att se denna olycklige, som lämnade
efter sig där han gick fram ett långt blodspår, att se hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Feb 7 03:56:13 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/de3musket/2/0201.html