Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 FYRTIOANDRA KAPITLET
got mot er; å er sida en helig ed på att förbli neutral mot
mig. I motsatt fall går jag till kanslern, går till konungen,
går till bödeln, jag retar upp hovet mot er, jag angiver er
såsom brännmärkt, jag låter stämma er inför domstol, och
om man frikänner er, nåväl, på min adelsmannaåra, då dö-
dar jag er på någon avsides plats, på samma sätt som jag
skulle döda en galen hund!»
»Det där sättet tycker jag rätt bra om», sade d’Artagnan,
men hur skall jag få fatt i henne?»
»Tiden, kära vän, tiden skaffar alltid något tillfälle, och
tillfället är som ett spel med fördubblad insats: ju mera
man sätter ut, desto mera vinner man, bara man har tåla-
mod att vänta.» .
»Ja, men att vänta omgiven av lönnmördare och gift-
blandare...»
»Bah !» sade Athos, »Gud har beskyddat oss hittills och
han beskyddar oss nog hädanefter också.»
»Ja, oss! Vi äro för övrigt män, vi, och noga taget är det
vårt yrke att våga livet; men hon !» tillade han halvhögt.
»Vilken hon?» frågade Athos.
»Constance.»
»Fru Bonacieux! Åh, det var så rätt!» sade Athos. »Stac-
kars min vän, jag glömde, att du är kär.»
»Ja, men», sade Aramis, »såg du inte av det där brevet du
fann hos uslingen, som nu är död, att hon är i ett kloster?
Man har det mycket bra i ett kloster, och så fort belägringen :
av La Rochelle är slut, så lovar jag, att jag för min del...»
»Det är bra», sade Athos, »det är bra! Ja, min kära Ara
mis, vi veta, att din håg ligger åt det religiösa.»
»Jag är endast musketör tills vidare», sade Aramis öd-
mjukt.
»Han tycks inte på länge ha fått några underrättelser om
sin älskarinna», sade Athos helt sakta; »men det är inger :
ting att fästa sig vid, det där känna vi nog till»
»Nåväl», sade Porthos, »jag tycker att det finns ett myc
ket enkelt medel.»
»Och det skulle vara?»
»Hon är i ett kloster, säger du?» återtog Porthos.
Ja.»
Nåväl, så fort belägringen är över föra vi bort henne ur
klostret.»
»Ja, men först får man ju lov att veta, i vilket kloster
hon är»
»Det är sant», sade Porthos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
