68 FEMTIONDE KAPITLET >»Oförskämde !» utropade mylady, och liksom driven av en fjäder tog hon ett språng mot Jorden, som väntade henne korslagda armar, men likväl med ena handen på värj- ästet. »Seså», sade han, »jag vet, att ni brukar mörda folk, men jag försvarar mig, det förbereder jag er på, om det så ock vore mot er.» »Åh, ni har rätt», sade mylady, och ni ser mig ut att vara tillräckligt feg för att kunna bära hand på en kvinna.» Kanske det; dessutom skulle jag ha en god ursäkt — min hand vore nog inte den första manliga hand, som lades på er, tänker jag.» Och lorden visade med en långsam och anklagande åtbörd på myladys vänstra axel, som han nästan vidrörde med fingret. Mylady uppgav ett doft rytande och ryggade tillbaka till ett hörn av rummet liksom en panterhona, som drar sig till- baka för att ta språng. »Ja, ryt ni, så mycket ni vill», utbrast lord Winter, >men försök inte att bitas, ty jag förbereder er på att det skulle sluta illa för er. Här finnas inga prokuratorer, som på förhand ordna arvsangelägerheterna, inga vandrande rid- dare, som vilja söka strid med mig för den sköna dam jag håller fången; men däremot har jag domare färdiga när som helst att straffa en kvinna nog skamlös att, ehuru gift förut, komma och smyga sig i lord Winters, min äldsta bro- ders, äkta säng, och dessa domare skola skicka er till en bö- del, som lagar att edra båda axlar få samma prydnad.» Myladys ögon slungade sådana blixtar, att ehuru han vat man och stod beväpnad inför en obeväpnad kvinna, kände han en isande förskräckelse smyga sig ända ned i djupet av hans inre; likafullt fortfor han med stigande vrede: »Ja, jag förstår mycket väl: sedan ni ärvt min bror, skulle det varit er synnerligen angenämt att även få ärva mig; men jag vill underrätta er om en sak på förhand, nämligen att om ni än kan döda mig eller låta döda mig, så har jag i alla fall vidtagit mina försiktighetsmått, och inte en penn av vad jag äger kommer i edra händer. Är ni inte redan) tillräckligt rik, ni som äger nära en miljon, och kunde fiy inte ha hejdat er på den olycksbringande väg ni slagit in på, om ni inte gjorde det onda endast för den i ert tycke obe skrivligt stora och ojämförliga njutningen att få göra det! Hör på vad jag säger: om inte min brors minne vore mi heligt, så skulle ni få multna i ett statsfängelse eller i Ty