- Project Runeberg -  De tre musketörerna / Tredje delen /
94

[MARC] Author: Alexandre Dumas Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 53. Andra dagen av fångenskapen - 54. Tredje dagen av fångenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig att inlägga hela sin själ, fullbordade förvirringen i den
unga officerns hjärta; han öppnade häftigt dörren, och
mylady såg honom komma in blek som alltid men med
brinnande och nästan oredig blick.

»Varför sjunger ni så där», sade han, »och med en sådan
röst?»

»Förlåt», sade mylady, saktmodigt, »jag glömde att mina
sånger inte passa i detta hus, Jag har nu kanske sårat er
i er religiösa tro, men det var mot min vilja, det svär jag;
förlåt mig därför ett fel, som kanske var stort men alldeles
säkert var ofrivilligt.»

Mylady var i detta ögonblick så vacker, den religiösa
hänryckning, vari hon var försänkt, gav ett sådant uttryck åt
hennes ansikte, att Felton, bländad, trodde sig se en ängel,
som han nyss förut endast trodde sig höra.

»Ja, ja», svarade han, »ni stör dem, som bo här i slottet.»

Och den stackars förvirrade insåg icke själv det
osammanhängande i sina ord, medan mylady däremot borrade sin
lodjursblick i djupet av hans hjärta.

»Jag skall vara tyst», sade mylady, i det hon slog ned
ögonen och inlade i sin röst all den mildhet hon kunde
åstadkomma på samma gång som hela hennes hållning
uttryckte den största undergivenhet.

»Nej, nej, min fru», sade Felton, »försök endast att
sjunga litet mindre högt, i synnerhet nattetid.»

Och med dessa ord störtade Felton, som kände sig icke
längre kunna vara sträng mot fången, ut ur rummet.

»Ni gjorde rätt, löjtnant», sade soldaten, »hennes sånger
förvirra alldeles själen på en människa; men hur det är, så
vänjer man sig vid dem till sist, för hon har en sådan
vacker röst!»

54.
TREDJE DAGEN AV FÅNGENSKAPEN



Felton var visserligen fast, men ännu återstod en sak att
göra, man måste hålla honom kvar eller, rättare sagt, han
måste stanna kvar av sig själv, och ännu kunde mylady
endast dunkelt skönja det medel, som skulle föra henne till
detta mål.

Det behövdes ännu en sak: man måste förmå honom att
tala för att själv kunna tala med honom, ty mylady visste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Feb 7 04:28:29 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/de3musket/3/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free