Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Professor Georg Andrén, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det problem, vi här stå inför, har både en maktpolitisk och en
kulturpolitisk sida — ehuru båda dessa sidor nära hänga sam-
man. Västeuropa kan i det långa loppet knappast bevara sin kul-
turella hegemoni lika litet som det kan bevara sin maktställning,
om dess folktal sjunker, medan andra länder se sina folk ökas.
Jag tror nu inte, att någon kommer att öka sitt barnantal
av hänsyn till Västeuropa. Jag fruktar också, att den patrio-
tiska argumenteringen är ganska maktlös gentemot denna
moderna, extremt drivna födelsekontroll. Denna skrudar sig
gärna med upphöjda moraliska motiv, även då ganska enkla
själviska bevekelsegrunder äro avgörande. När ekonomiska in-
tressen kunna förfäktas med moraliska argument — då äro de
som regel mycket svåra att få bukt med. Härmed har jag na-
turligtvis icke förnekat, att en djup ansvarskänsla i många
fall är avgörande; ofta är kanske dock denna känsla alltför
ängsligt beräknande. De ekonomiska motiven äro väl i fler-
talet fall avgörande för denna barnbegränsning — men dessa
motiv har professor Myrdal redan berört.
Bland de motiv, som understundom anföras, är även det,
att man icke vill föda barn för att sedan se dem utsatta för
krigens vedervärdigheter. Motivet har helt visst spelat en viss
roll. Den ekonomiska och politiska optimism, som några korta
månader följde efter det stora krigets slut, drev verkligen upp
födelsetalen, i vårt land som i andra länder. Det säkraste sät-
tet att skydda sina egna barn för riskerna av ett krig är na-
turligtvis också, att aldrig föda dem. Men ökar man icke där-
med riskerna för de andra barnen, dessa barn, som dock skola
bära ansvaret för nationens framtid, bl. a. för de gamlas för-
sörjning? Och i detta sammanhang måste man vidga blicken
från de egna barnen till nationens barn — i detta sammanhang
liksom i andra sammanhang.
Särskilt för Japans utrikespolitik har befolkningsfrågan spe-
lat en stor roll. Det har gällt att skaffa utrymme för en be-
folkning, som numera ökas med en miljon om året. Det är
att befara, att nationer med stark naturlig folkökning även i
framtiden skola se sig om efter nya utrymmen för sin verk-
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
