njugg på understöd, just der minsta styrkan finnes, såsom vi se hos de finkänsliga damerna, tänker jag till bistånd och tillflykt för de qvinnor, som älska, (ty för de andra äro nålen, sländan och härfveln tillräckliga) förtälja etthundra berättelser, fabler, parabler och historiska händelser, huru vi vilja kalla dem, omtalade på tio dagar af ett hedervärdt sällskap, bildadt af sju unga damer och tre ynglingar under den senaste dödliga pesttiden, samt några sånger, sjungna af nämnda damer till sin förlustelse. Uti dessa berättelser skall man få se behagliga och rörande kärlekshändelser och andra skiftesrika äfventyr, hvilka tilldragit sig så väl i nyare som äldre tider, och af hvilka de damer, som komma att läsa dem, kunna hemta lika mycket nöje genom de der berättade lustiga sakerna, som nyttiga råd, i thy att de kunna lära sig inse, å ena sidan hvad som bör undvikas, och å den andra hvad som är efterföljansvärdt. Detta tror jag icke kunna ske, utan att det sorgsna lynnet går öfver. Och, om det händer, (gifve Gud, att så måtte bli!) då må de derför tacka Amor, som befriat mig ur sina bojor och derigenom gifvit mig förmåga att vara betänkt på deras nöje.