göromål. Likaledes pläga de då af vördnad för Guds Sons jungfruliga moder fasta och följande söndag till ära hela tiden hvila från allt arbete. Emedan vi sålunda icke den dagen kunna fullkomligt följa den förut vidtagna anordningen af vårt lefnadssätt, håller jag likaså före, att det vore väl, om vi den dagen icke heller berättade något. Sedan, efter vi då vistats här i fyra dagar, menar jag det vara lämpligt att, om vi vilja hindra nytt folk från att öfverraska oss, bryta upp härifrån och resa någon annanstädes; och stället har jag redan utvalt och sörjt för. När vi der på söndagen efter middagstimmen åter samlas, skola vi berätta för hvarandra; och, då vi i dag haft ett ganska vidsträckt fält att röra oss på, samt nöjet blifver ännu större, om vi något litet inskränka ämnet för våra berättelser och förtälja öfver en af lyckans mångfaldiga skiftningar, så vill jag nu uppgifva en sådan, på det I mån hafva tid att tänka öfver. Ämnet blifver: att förtälja om dem, som med klokhet och list förvärfvat, hvad de mycket åstundat, eller återfått något förloradt. Häröfver må nu hvar och en vara betänkt att berätta något, som kan gagna eller åtminstone underhålla sällskapet, Dioneos rättighet likväl alltid oförkränkt." Alla berömde drottningens tal och anordning och beslöto, att dervid skulle förblifva. Härefter lät hon kalla sin seneschal och föreskref honom tydligt, hvar han om aftonen skulle duka borden, äfvensom allt annat, han hade att göra under hela tiden för hennes öfverhöghet; och derpå stod hon jemnte sitt sällskap upp och gaf en hvar tillåtelse att göra, hvad honom behagade.