Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med eld i blicken bruten.
Min tro, mitt hopp och kärleks ljufva vår
Min själ, som tynar bort, sig förebrår.
Hur svårt otröstligt jag mig måste harma,
Du, herre, af den klagan kan förstå,
Hvarmed jag högt dig kallar.
Af smärtors storm så vildt mitt inre svallar,
Att döden man för mindre ropar på.
Kom, död, och dig förbarma!
Mitt lif, det grymma, arma,
Du slute med ditt slag; ty, hvart jag går,
Dock mindre der än här mig qvalet når.
Ej någon annan tröst sig finna låter
För mina sorger än en önskad död.
Min längtan snart du mätte,
Och för mitt ve, o Amor, gräns du sätte!
Min själ befria från min jämmers nöd!
Ty aldrig ser jag åter
Den sällhet, jag begråter.
Skänk henne glädjen att se mig på bår
Till den, hon af din gunst re’n njuta får.
Min klagosång, att ingen vill dig lära,
Bekymrar mig ej, ingen ju förmår
Som jag ditt väsen lifva.
Ett uppdrag blott ännu jag vill dig gifva:
Sök Amor upp och, finner du hans spår,
För honom dig besvära,
Hur tungt mig är att bära
Mitt usla lif, och säg, hur jag åtrår
En bättre hamn, der evigt lugn blott rår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
