Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - umströmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
umströmen — un
umströ’men, v. a. tecēt od. plūst ap...
um’stülpen, v. a. apgriezt.
Um’sturz, m. 1. apgāšana, f.; apgāšanās,
f.; (Einsturz) sagāšanās, f.; (Fall)
kritiens, m.; 2. fig. (Zerrüttung)
sabrukums, m.; (Umwälzimg) revolūcija, f.
um’stürzen, I. v. a. 1. apgāzt; 2. fig.
apgāzt, sagraut; (zerrütten) saplosīt;
II. v. n. apgāzties, sagāzties; (von
Häusern) sabrukt, sagāzties; (vom
Wagen) apgāzties.
Um’sturz idēen, f. pl. dumpīgas idejas.
-partei, f. revolūcijas partija, f.
Um’stürzung, f. v. Umsturz,
um’tākeln, v. a. 1. pārtakelēt; 2. fig. (um-
machen) pārtaisīt,
um’tanzen, v. a. 1. apdējot, apgāzt
dejojot; 2. (nochmals tanzen) pārdejot.
umtan’zen, v. a. dejot ap...
um’taufen, v. a. pārkristīt; eine Straße
pārdēvēt ielu; (jemn.) pārkristīt
(kādu); dot (kādam) citu vārdu.
Um’tausch, m. apmaiņa, f.
umtauschen, v. a. apmainīt.
Um’triebe, m. pl. intrigas, f. pl.; vilti, m.
pl.; musināšana, f.
um’tūn, I. v. a. (v. tun) aplikt, apjemt;
II. v. refl. sich (nach etw.)
apskatīties (pēc kā), apvaicāties (pēc kā),
umwach’sen, v. a. (v. wachsen) (part. p.
umwachsen) apaugt, augt ap ...
umwach’sen, adj. apaudzis,
umwallen, v. a. 1. (wehen) plivināties
ap ...; 2. aptaisīt ar valni, apvaļņot.
Umwal’lung, f. apvaļņojums, m.
um’wälzen, v. a. 1. apvelt, apgriezt;
freq. apvalstīt; 2. fig. (umstürzen)
apgāzt, sagraut.
Um’wälzung, f. 1. apvelšana, f.; 2. fig.
(Umsturz) apgāšana, f.; revolūcija, f.
um’wandeln, v. a. pārvērst; pārgrozīt^
Um’wandlung, f. pārvērtums, m.;
pārvērtība, f.
Um’wandlungsprozeß, m. pārvērtības
process, m.; pārvērtība, f.
umwē’ben, v. a. apaust; (umwinden)
aptīt.
um’wechseln, I. v. a. apmainīt; II. v. a.
mainīties.
Um’wech||seln, n. od. -seiung, f. 1.
apmainīšana, f.; apmainījums, m.; 2.
mainīšanās, f.
Um’wēg, m. 1. līkums, m.; einen »
machen, apmest līkumu; 2. fig.
{Schleichweg) netaisns ceļš; auf -en, ar līkumu,
ar lieliem līkumiem; pa netaisniem
ceļiem.
um’wehen, v. a. appūst, apgāzt pūšot.
umwē’hen, v. a. pūst ap...
um’wenden, I. v. a. (v. wenden) apgriezt,
apvērst; ein Blatt apšķirt lapu; II.
v. n. atgriezties, iet atpakaļ; III. v.
refl. sich apgriezties.
Um’wenden, n. im acumirklī,
umwer’ben, v. a. (v. werben) (part. p.
umworben) (jemn.) labināties
(kādam) klāt; sie ist viel umworben,
viņai daudz cienītāju,
um’werfen, I. v. a. (v. werfen) 1.
apsviest, apgāzt sviežot; der Kutscher
hat uns umgeworfen, vedējs mūs
apgāzis; 2. einen Mantel apjemt od.
apmest mēteli (ap pleciem); II. v. n.
apgāzties.
Um’werfen, n. apsviešana, f.;
apgāšana, f.
um’wickeln, v. a. 1. aptīt; 2. pārtīt,
umwick’eln, v. a. aptīt,
umwin’den, v. a. (v. winden) (part. p.
umwun’den) 1. aptīt, apsiet; 2.
(umarmen) apkampt,
umwir’beln, v. a. virpuļot ap ...
umwö’gen, v. a. viļņot ap ...
um’wohnend, adj. apkārtējs, apkārtnes-,
umwöl’ken, I. v. a. 1. aizklāt mākoņiem;
2. fig. (verdunkeln) aptumšot; II. v.
refl. sich 1. apmākties; 2. fig. (sich
verdunkeln) aptumšoties,
um’zählen, v. a. pārskaitīt,
umzäu’nen, v. a. apžogot.
Umzäu’nung, f. pl. -en, 1. apžogošana,
f.; apžogojums, m.; 2. (Zaun) žogs, m.
um’ziehen, I. v. a. (v. ziehen) 1. apvilkt,
apgāzt velkot; 2. ein Kind pārģērbt
bērnu; II. v. n. pārkravāties (uz citu
dzīvokli); III. v. refl. sich
pārģērbties.
umzie’hen, I. v. a. (v. ziehen) (part. p.
umzö gen) apvilkt; ein Bett mit
Vorhängen aplikt ap gultu aizkarus; der
Himmel ist mit Wolken umzogen,
debesis apmākušās; II. v. refl. sich
apmākties,
umzing’eln, v. a. apstāt, ielenkt.
Umzing’elung, f. ielenkšana, f.;
ielenkums, m.
Um’zug, m. 1. (feierlicher Aufzug)
procesija, f.; svinīgs gājiens; 2.
(Wohnungswechsel) pārkravāšanās, f.;
dzīvokļa maiņa, f.
Um’zugskosten, pl. izdevumi par
pārkra-vāšanos, pārkravāšanās izdevumi, m.
pl.
un, Vorsilbe in Zusammensetzungen,
verneint den Begriff des mit ihr
zusammengesetzten Wortes oder bezeichnet
den Gegensatz desselben; lettisch meist
durch ne od. bez zu geben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>