Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
NIKIAS.
Den skurken nyss har slickat i sig förpantadt gods,
Och på en hud vidöppen snarkar ruset bort.
DEMOSTHENES
Skänk rikeligen i ditt ädla vin! ge hit!
NIKIAS.
Glöm ej att offra åt din Daimon förstlingen;
En skål, en skål! din Daimons skål den Pramniske.
DEMOSTHENES.
(dricker.)
Pris Dig o Daimon! ett ljus geck opp för mig på stund.
Låt höra!
NIKIAS.
DEMOSTHENES.
Tänk om in till Paphlagonen nu
ID
Du skulle, me’n han snarkar, smyga, stjäla bort
Hans orakler?
NIKIAS.
Hu! hvad säger du? jag vågar ej;
Min gode Daimon kunde då helt lätt bli ond.
DEMOSTHENES.
Fort, gå! jag sköter under tiden kannan sjelf,
Och fuktar mitt förnuft, att jag må tala slugt.
i
(Nikias går in i huset och kommer tillbaka med
Kleons orakler.)
NIKIAS.
Hvad den besten snarkade grymt med båda ändarna!
Han märkte icke huru jag oraklet knep,
Det han aktat som en helgedom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>