Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Är det sant, att Gabriel givit sig av från Grönö?»
frågade Elvira, när Josef uppenbarade sig igen på
Tallholmen och bjöds på kaffe som vanligt inne hos
mästerlotsen.
»Inte ännu, men han kommer nog att göra det», sade
Josef och log belåtet.
»Vart skall han då ta vägen?» frågade mästerlotsen.
»Han kan ta hemmansdelen på Storö. Den är inte
dålig.»
»Den är ju din», sade Elvira, som var fullt inne i
Josefs alla förhållanden och nu rodnade vackert över att
ha visat det så påtagligt.
»Vi byter kanske», menade Josef.
Det var mer än en förmodan, ty kort tid efter
berättade Josef, att han bytt med Gabriel mot en liten
mellangift. Gabriel hade redan flyttat till Storö. Där
fanns en stuga på två rum och kök. Annat folk fanns
där också så Gabriel fick nog sällskap. Slikt folk som
han själv. Riktiga gamla sjörövare, som varken
fruktade Gud eller människor.
»Jag känner dem», sade mästerlotsen. »De äro de
värsta vi har i hela norra skärgården. Så nu har du
dragit in på Grönö gård?»
»Jag håller på att rusta där, sedan jag löst ut Åbergs
inteckning. Det såg förskräckligt ut, vet farbror.»
»Jo, jag minns det», sade mästerlotsen bistert.
»Jag slösar inte. Jag tänker inrätta mig enkelt, om
jag kan få någon, som vill dela husrum med mig.»
»Det blir nog lätt, tänker jag.»
Mästerlotsen förstod, att spelet var förlorat. Det
tjänade ingenting till att streta mot längre.
Midsommardagen stod bröllopet. På Elviras och
Josefs enträgna böner försiggick det i all stillhet. De
foro över till gamle pastorn på Solö och läto viga sig
hemma hos honom i närvaro av mästerlotsen och ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
