- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
18

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 1. Det franska samhället före revolutionen (l’ancien régime)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

katolska länder tillkommo detta stånd. Dess rikedom var
oerhörd, kapitalvärdet af dess egendomar har uppskattats till
fyra milliarder (4,000,000,000 livres)[1] och den årliga
afkastningen däraf till 80 à 100 millioner[2], hvartill kom tionden
(123 millioner) samt ytterligare — gåfvor och sportler till
växlande värde. De andliges antal beräknas af Taine hafva
utgjort 130,000, hvaraf 23,000 munkar, 37,000 nunnor på en
befolkning af 26 millioner. För sina oerhörda rikedomar
betalade de andlige endast ofullständigt grundskatt (se nedan
om la taille) samt i det egentliga Frankrike, sedan de 1710
friköpt sig från den bevillning (la capitation), som Ludvig XIV
pålagt alla klasser, inga andra pålagor än »frivilliga gåfvor»,
som kyrkomötena beviljade konungen. I de från och med
Ludvig XIV:s tid eröfrade provinserna erlade de ungefär
samma skatter som adeln. Medel både till friköpningen
och till gåfvorna anskaffades ej genom omedelbar
beskattning, utan genom lån, och hvad som åtgick till dessas
förräntande och amortering understeg, enligt Neckers beräkning,
med 8—900,000 L. hvad de andlige skulle bort utgöra, om
de haft samma skattskyldighet som adeln[3].

Enligt Taines uppskattning skulle äfven adeln hafva
bestått af omkring 130—140,000 medlemmar, fördelade på
vidpass 26,000 familjer, hvilket utgör en adlig familj på hvart
tusental af landets innevånare. Detta stånd bestod af tvänne


[1] Före revolutionen räknade man i livres, sous (1 livre = 20 s.),
deniers (1 sou = 12 d.). En livre var i det närmaste lika med en franc
(då francs-räkningen infördes, stadgades den 14 April 1796, att 5 francs
skulle motsvara 5 livres, 1 sou och 3 deniers). En franc är åter såsom
bekant = 0,72 kronor, men penningevärdet anses vid revolutionens utbrott
hafva varit dubbelt så högt som nu.
[2] Talleyrand uppgaf den 10 Oktober 1789 för den konstituerande
församlingen afkastningen till 70 millioner och värdet till 2 milliarder, men
Treilhard den 18 December s. å. värdet till 4 milliarder. Den förra
beräkningen har följts af Sybel, den senare af Taine. Om värdet var 2 milliarder
efter den 4 Augusti 1789, var det i alla händelser större före, då de feodala
rättigheterna ännu voro oantastade.
[3] Kyrkan erhöll dessutom årligen af staten 2,500,000 livres, men
härvid är att märka att genom henne åtskilliga kulturändamål tillgodosågos,
för hvilka kostnaden annars skulle drabbat statskassan. Se Necker:
De l’administration des finances II, 308 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 24 20:43:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free