- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
19

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 1. Det franska samhället före revolutionen (l’ancien régime)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klasser: ämbetsadeln (la noblesse de robe) och den till sitt
ursprung feodala adeln
(la noblesse d’épée). Den förras familjer
disponerade mot en viss afgift med full eganderätt öfver en
myckenhet vigtiga ämbeten, särskildt domareplatserna, som
sålunda kunde lemnas i arf eller säljas. Traditionerna från
feodalismens tider medförde, att den senare fortfarande
förnämligast egnade sig åt krigstjänst, men hvad som fordom
varit en skyldighet, hade nu blifvit en företrädesrätt, i det i
allmänhet endast adelsmän hade tillträde till officersplatser[1],
och denna klass, särskildt dess högre medlemmar, drog
dessutom oerhörda inkomster af en mängd sinekurer, äreställen
och hofämbeten, hvarom mera i det följande. Adeln åtnjöt
visserligen ej fullkomlig skattefrihet, och kunde ej häller,
saknande en egen representation, liksom kyrkan bestämma
storleken af sina utskylder, men de friheter, den vetat
förskaffa sig, voro dock i hög grad betungande för de
oprivilegierade samhällsklasserna och tillika ruinerande för
statsverket.

La Taille, den förnämsta af rikets skatter, var dels
personlig, dels en grundskatt. Från den förra voro de två högre
stånden helt och hållet befriade. Den senare utgick
visserligen i allmänhet från adelns liksom presterskapets jord, om
den var utarrenderad (la taille d’exploitation), hvilket
naturligtvis i någon mån återföll på jordegaren, men då
oprivilegierade jordegare äfven betalade la taille för sin inkomst af
arrendena, voro de privilegierade befriade därifrån; för sina
skogar, parker, ängar och vinberg betalade de adlige och
andlige ingen som hälst taille, och det har beräknats, att
härigenom en nettoafkastning af åtminstone 432 millioner L.
var befriad från all grundskatt[2]. Dessutom hade de
privilegierade jordegarne rätt att fritaga från all taille en viss


[1] Ehuru det vanliga, var dock detta före 1781 ej en ovilkorligt
gällande regel.
[2] Remontrances du tiers état du baillage de Nemours, uppsatta
af Dupont de Nemours i Arch. parl. IV s. 114. Här upptages dock ej
afkastningen af vinberg utan blott af skogar och ängar. Den sistnämda
beräknas för hela riket till 540 millioner och däraf angifves 4/5 såsom
kommande på adelns och presterskapets del.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 24 20:43:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free