- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
50

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 2. Upplysningsfilosofien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

komma till sin behöriga utveckling. På samma sätt borde
ock medeltidsinstitutionerna i det europeiska samhällslifvet en
gång lemna plats för nya bildningar. Men det var fara värdt,
att detta ej kommit att ske, om de alt för mycket fått frodas.
Genom att beröfva dem tillfälle att uppfylla sina funktioner
tillintetgjorde emellertid, såsom vi i det föregående sett,
konungadömet i Frankrike deras lifskraft, och sålunda fingo de nya
idéerna här ett större utrymme för sin utveckling än i det
öfriga Europa. »I Frankrike» — yttrade en gång ministern
Vergennes till Ludvig XVI — »finnes det icke mera
presterskap, adel och ett tredje stånd. Denna skilnad är blott
inbillad... Monarken talar; alt är folk och alt lyder». Enväldet
hade i själfva verket, trots privilegierna, här åstadkommit en
större nivellering än i det öfriga Europa och därigenom gjort
Frankrike mera än andra länder moget för en genomgripande
förändring af samhällslifvet.

Redan före medlet af 1750-talet hade motsatsen mellan
de bestående förhållandena och det nationella medvetandet
blifvit så stark, att skarpsynta iakttagare ansågo, att en
revolution stod för dörren[1]. De revolutionära idéerna hade
emellertid då ännu förnämligast framträdt i parlamentens och
jansenisternas[2] opposition mot konungamakten och kyrkan;
men efter 1750 fingo de ett ännu kraftigare uttryck i den
stora literära rörelse, som är känd under namnet:
upplysningsfilosofien[3]. Visserligen hade impulsen därtill delvis äfven


[1] T. ex. en af Ludvig XV:s utrikesministrar, markis d’Argenson, som
1743 skref: »Revolutionen är säker i denna stat». 1753 förklarade han, att
alt beredde sig till inbördes krig.
[2] Ett parti inom den katolska kyrkan, så kalladt efter den
nederländska teologen Jansenius, biskop i Ypern och död 1638. De hyllade
Augustini strängare uppfattning af nådavalet och räknade talrika anhängare
i Frankrike särskildt bland parlamentsadeln; de fördömdes af påfven, och på
jesuiternas föranstaltan sökte den franska regeringen tvinga dem till
underkastelse, hvilket dref dem äfven till politisk opposition; häri understöddes
de i synnerhet af pariserparlamentet.
[3] Om de revolutionära idéernas utveckling före den egentliga
upplysningsfilosofiens framträdande se Rocquain: L’esprit révolutionnaire avant
la révolution.
Paris 1878. Förf. synes dock alt för mycket underskatta
upplysningsfilosofiens betydelse såsom förberedande revolutionen. Om det
ock är sant, att det ej var filosoferna som uppfunno de revolutionära idéerna,
utan att dessa uppväxte ur Frankrikes inre förhållanden, så var det dock de,
som åt dem gåfvo en sådan form, att de fullständigt kunde genomtränga det
allmänna föreställningssättet. Ehuru Montesquieu redan 1721 utgifvit sina
»Lettres persanes», och Voltaire redan några år tidigare börjat sin
skriftställareverksamhet, kan dock upplysningsfilosofien egentligen ej sägas hafva
börjat såsom en allmän rörelse förr än vid århundradets midt. Montesquieus
förnämsta verk: »L’esprit des lois», utkom först 1748. Encyklopedien började
utgifvas 1751, och de arbeten, genom hvilka Voltaire i synnerhet gaf
tidsandan dess riktning, falla under århundradets senare hälft. Det samma gäller
ännu mer om Rousseau.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 24 20:43:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free