- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
56

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 2. Upplysningsfilosofien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

produkt det är, utan en mekanisk förening af likformiga abstrakta
enheter, och sålunda uppkom den skefva föreställningen, att
man ur några allmänna satser kunde härleda en för alla folk
passande styrelseform[1]. Och dock skulle upplysningsfilosofien
utan denna ensidiga abstraherande och generaliserande
riktning kanske ej kunnat utföra sin mission. För att kunna
uppvisa bristerna i det virrvarr af otidsenliga
samhällsbildningar, som Europa då företedde, torde det hafva varit
nödvändigt att söka idealet med bortseende från verkligheten, och
om upplysningsfilosofien ej gifvit sina läror en karaktär af
allmängiltighet, skulle hon ej så lätt förmått blifva hela den
bildade verldens läromästarinna.

Upplysningsfilosofiens samhällsuppfattning företer
emellertid olika nyanser, hvilka ej i samma grad äro behäftade
med de anmärkta ensidigheterna.

Minst är detta fallet med den skola, hvars hufvudman
var Montesquieu.

Till det stora förstörelseverket har äfven han mäktigt
bidragit i synnerhet genom den blodiga ironi, hvarmed han i
sina »persiska bref» gisslade det bestående samhällets brister[2],
samt sina förkrossande anfall mot despotismen, men i sitt
förnämsta verk: »Lagarnas ande»[3], visade han sig i olikhet med
de öfriga upplysningsfilosoferna mindre såsom en konstruktör
än som en iakttagare af verkligheten. I följd häraf fann han,
att folkens sociala och politiska lif är beroende af olika lokala,
klimatiska och historiska förhållanden, och han sökte därför
ej uppställa en allmängiltig formel för samhällsproblemets


[1] Mot denna tidehvarfvets abstrakta uppfattning af människan
uppstälde den med revolutionen samtida savoyiska diplomaten Josef de Maistre
(en ensidig men delvis i hög grad skarpsinnig motståndare till revolutionens
idéer) följande paradox: »Människor finnas ej i verlden. Jag ser där
engelsmän, fransmän o. s. v., men hvad angår människan har jag aldrig
sett någon sådan».
[2] Detta arbete, som tillhör upplysningsliteraturens förtrupper (se ofvan
s. 50) utgöres af en mängd bref, i hvilka författaren låter resande perser
skildra sina intryck af Frankrike.
[3] Genom detta kan han sägas hafva grundlagt den moderna historiska
vetenskapen med dess sträfvan att noggrant observera och förklara de
historiska företeelserna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free