- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
71

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 3. Reformförsök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TREDJE KAPITLET.


Reformförsök.



Den upplysta despotismen, Ludvig XVI:s uppfostran och karaktär.
Marie-Antoinette. Vergennes. Maurepas. Turgot. Malesherbes. Necker
[1].

Det har ofta beklagats, att Frankrike ej mot det 18:de
århundradets slut hade en regent, som förstod att använda sin
oinskränkta makt i reformarbetets tjänst, ty då, säger man,
skulle mänskligheten förskonats från revolutionens olyckor, men
ändock de fördelar kunnat vinnas, som denna händelse beredt.
Denna uppfattning är i viss mån ett återljud från
upplysningsfilosofien, hvars förnämsta banérförare med undantag af
Montesquieu, Rousseau och Mably vi sett vara eniga därom,
att det var genom den upplysta despotismen, som folken
skulle lyckliggöras. Rådfrågar man historien, så finner man
emellertid, att detta medel ingalunda visat sig
tillfyllestgörande. Europa snart sagdt öfverflödade under det 18:de
århundradet på furstar och ministrar, som ej begärde något
bättre än att få använda sin makt för att gifva verkställighet
åt filosofernas läror, och från vår verldsdels alla kanter spordes
storartade reformförsök, företagna för att bereda folkens lycka.
Att åtskilliga missförhållanden på detta sätt undanröjts, är
redan påpekadt, men ofta blef en allmän förvirring den
egentliga skörd, som regenterne inhöstade af sina ansträngningar,
enär folken visade sig alt annat än tacksamma för de
reformer, som man äflades att erbjuda dem. Stundom var nog
detta motstånd oberättigadt, framkalladt af fördom och
oförstånd, men lika ofta var det ett uttryck för en sund
själfbevarelsedrift.

[1] Literaturanvisningar meddelas i Not IX.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 24 20:43:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free