- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
74

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 3. Reformförsök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efterträda honom, och namnet: »den efterlängtade», hvarmed
Ludvig XVI vid sin tronbestigning allmänt hälsades, utgör
ett vittnesbörd om denna tänkesättets riktning.

Olyckligtvis var den unge konungen ej vuxen den
uppgift, som hans folks önskningar och hans ätts traditioner lade
på hans skuldror. Därtill hade fordrats, att han med en klar
insigt om rikets behof förenat kraft att nedslå de hinder, som
både de privilegierades egennytta och tidens samhällsupplösande
tendenser nödvändigt måste komma att uppresa mot ett sundt
reformsträfvande, eller, om han själf saknade sådana
egenskaper, att han åtminstone förmått ådagalägga den orubbliga
hängifvenhet för en duglig minister, som enligt hvad Ludvig
XIII:s exempel visar, kan framgå ur själfva svagheten. Men
hos Ludvig XVI fans hvarken det ena eller det andra slaget
af fasthet. Till en del berodde väl detta på hans medfödda
skaplynne, som var ytterst vekt[1], men hans uppfostran torde
äfven hafva varit en väsentlig orsak härtill. Hans fader,
Ludvig XV:s son, som han vid 15 års ålder förlorade, var en
begåfvad och rättänkande man; men ytterst bigott, valde han
till sin sons guvernör en oduglig och karaktärslös hofman,
hertig de Vauguyon, hvilken, genom att antaga ett sken af
sträng katolsk renlärighet, förstått innästla sig i hans
förtroende. Genom ett oförnuftigt etikettsväsende uppväckte denne
hos sin lärjunge de öfverdrifnaste föreställningar om de
kungliga rättigheterna, men om tidens sträfvanden och folkets behof
lemnade han honom i fullständig okunnighet. Hans försök att
förgifta sin lärjunges sedliga lif genom att införa honom i den
förderfvade krets, som samlades omkring farfadrens älskarinna
madame Dubarry, omintetgjordes väl genom Ludvigs ogifta
fastrar[2] samt de rena intryck denne bevarat från
föräldrahemmet, och när Ludvig den 10 Maj 1774 vid 20 års års ålder


[1] Vid en flyktig bekantskap framträdde ej denna egenskap; han
föreföll snarare hård och sträf, och såsom dauphin yttrade han en gång, att han
i historien skulle vilja erhålla namnet »den stränge». Förnämligast torde
emellertid sträfheten i hans väsen hafva haft sin grund i en medfödd
otymplighet och däraf föranledd blyghet.
[2] Sophie † 1782, Louise, nunna i St. Denis, † 1787, Adélaïde och
Victoire, hvilka upplefde revolutionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free