Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid inregistreringen i parlamentet (den 19 November), men
sammankomsten skulle dock ej anses för en lit de justice, utan
en séance royale, och vid sådana ansåg sig parlamentet
berättigadt att omrösta. Detta medgafs dock ej nu, utan sedan
de närvarande yttrat sin mening, befalde konungen, ehuru
det af diskussionen framgick att en omröstning skulle utfallit
till hans förmån, att låne-edikten utan vidare skulle
inregistreras. Då reste sig hertigen af Orléans, hvilken fiendskapen
till konungaparet gjort till popularitetsjägare, samt
protesterade mot lagligheten häraf, och sedan konungen, utan att akta
härpå, aflägsnat sig, förklarade parlamentet, hvars själfkänsla
blifvit i högsta grad kränkt genom konungens tillvägagående,
att det ej gifvit sitt samtycke till lånen. Då lät konungen
från Paris förvisa hertigen samt fängsla två med honom nära
förbundna parlamentsledamöter. Ytterligt uppretadt häröfver,
lät parlamentet af sina radikala medlemmar förmå sig att rikta
ett principielt angrepp mot lettres de cachet, hvilka det
förklarade fullkomligt olagliga (Dec. 1787 och Jan. 1788), och
den sålunda uppkomna striden utbredde sig äfven till
landsorten, i det provinsparlamenten öfver alt togo
pariserparlamentets parti.
Under dessa förvecklingar gåfvo emellertid parlamenten
tydliga bevis på, huru föga liberal den ande var, af hvilken
de besjälades.
Alt från nantesiska ediktets upphäfvande hade de franska
protestanterna ända därhän saknat medborgerliga rättigheter,
att de ej ens kunde ingå lagligt gällande giftermål, då den
enda form för sådana, som af lagen erkändes, var den
katolskt-kyrkliga vigseln[1]. Under inflytande af upplysningsfilosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
