Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skriftliga urkunder för samtid och efterverld framlagt sin sociala
och politiska uppfattning.
I enlighet med gammalt bruk inbjöd nämligen regeringen
genom kallelsebrefvet af den 24 Januari alla 3 stånden att i
riksdagsbesvär, s. k. cahiers des doléances, framställa sina
önskningar[1].
I följd af den oro, som då herskade i landet, var en
sådan inbjudning redan i och för sig egnad att låta de
önskningar, som rörde sig i folkmedvetandet, med ovanlig styrka
träda i dagen, men den blef det ännu mer därigenom, att Necker,
benägen som han var att söka sin ledning i den allmänna
opinionen och sannolikt utan klar uppfattning af hvarthän ett
dylikt steg måste leda, gaf åt densamma den mest vidsträckta
omfattning. »De deputerade» — heter det nämligen i det
kungliga brefvet — »skola förses med allmänna och
tillräckliga instruktioner och fullmakter för att föreslå, påminna om,
råda och samtycka till alt, som angår statens behof,
missbrukens reformerande, upprättandet af en fast och varaktig
ordning i alla styrelsens grenar, vårt rikes allmänna lycka
samt hvars och ens af våra undersåtar bästa».
Efter detta var det ej underligt, att les cahiers blefvo
ett uttryck för ej blott det behof af praktiska reformer, som
i så hög grad förefans inom landet, utan ock för åtskilliga af
de samhällsutopier, åt hvilka den rådande modefilosofien
gifvit kurs. Särskildt torde denna inbjudning mycket hafva
bidragit till, att från första stund den åsigt gjorde sig
gällande, att riksdagen var kallad att genomföra en fullständig
ombildning af hela samhällsskicket. I själfva verket möter oss
nämligen den för själfva revolutionen så utmärkande
uppfattning om riksdagen såsom en allsmäktig konstituerande
församling redan fullt utbildad i dessa cahiers, adelns och
presternas lika väl som det tredje ståndets[2]. Necker har således
härigenom låtit konungamakten själf afstå från initiativet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
