Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det stora reformverket, men på samma gång har han, såsom
antyddes, därmed gjort historien en ovärderlig tjänst.
Betrakta vi nu först adelns cahiers så erhålla vi däraf
den upplysningen, att detta stånd vid tidpunkten för
revolutionens utbrott gent emot konungamakten intog en
fullkomligt revolutionär hållning. Visserligen hade det tredje
ståndets framträdande på skådeplatsen gjort adeln något mera
betänksam än under parlamentsoppositionens dagar, men i dess
cahiers märkes dock ett starkt återljud af den antirojalistiska
storm, som Calonne och Brienne uppväckt. Och ej nog med att
de röja en tillfällig misstämning mot konungamakten; de visa
ock, att adeln vid denna tidpunkt ville åstadkomma en grundlig
och beståndande inskränkning däri[1]. De fordra sålunda af
den nya författning, som ständerna skulle gifva Frankrike,
att skatter och lagar skulle bestämmas med samtycke af
periodiskt återkommande eller rent af permanenta riksdagar, ja
exempel finnas t. o. m. på, att man häråt velat ge retroaktiv
verkan, så att de hittills varande, ej blott skatterna, utan
äfven lagarna endast skulle anses såsom provisoriskt gällande.
Många adliga cahiers se äfven i den vanliga lagstiftningen
egentligen blott ett uttryck af folkviljan, och några ville
jämväl med afseende därpå beröfva konungen initiativet.
Riksdagens makt öfver finanserna ville man äfven låta omfatta
statsregleringen; vidare yrkas på ministeriell ansvarighet, på
att intendenturen skulle afskaffas och förvaltningen helt och
hållet öfverlenmas åt provinsförsamlingarna, på att lettres de
cachet ej mer skulle få utfärdas, att statsfängelserna, särskildt
Bastiljen, skulle förstöras samt personlig säkerhet och
eganderätt, pressfrihet och brefskydd garanteras. Några ville
beröfva konungen makten att fritt utnämna domare, i det dessa
skulle tillsättas på förslag af provinsialständerna, och i
åtskilliga yrkas på juryinrättningens införande. Särskildt visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
