Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildningstillfällen men stängande privilegier hade den varit i hög grad
gynnsam[1]. För alla advokater utan framtid, för alla
misslyckade literatörer och skådespelare hade nu revolutionen
öppnat lyckans dörrar, om blott de egde förmåga att i tal eller
skrift kommentera »samhällskontraktet» och med tillräcklig
kläm såsom förrädare och aristokrater utpeka alla, som ej
hyllade dess läror, och under och efter julidagarna hade också
dylika folktalare, revolutionära tidningsutgifvare och
pamflettister skjutit upp såsom svampar efter regn. Ifrån fullkomlig
obemärkthet hade desse härvid plötsligt sett sig upphöjda till
makt och inflytande, och kunde de nya lärorna fullständigt
förverkligas, väntade dem en oinskränkt makt öfver deras
medborgares lif och egendom särskildt öfver dessa
aristokraters, som hittills monopoliserat alla njutningsmedel. Under
sådana förhållanden må man ej undra på, att de med hejdlös
fart kastade sig in i den anarkiska rörelsen; den var för dem
lika mycket en existens- som en principsak.
Främst i denna skara möter oss hjelten från den 14 Juli
Camille Desmoulins, en spirituell, älskvärd natur, men en
svag karaktär utan sedlig barlast, en sannskyldig gamin och
nu fullkomligt ur jämvigt, brännmärkande sig sjelf med titeln
»lyktans generalprokurator» och i sina tidningar[2] blandande
anarkiskt blodiga uppmaningar med genialiska infall. Vid
hans sida reser sig Dantons väldiga gestalt. Äfven han hade
för ej länge sedan tillhört det literära proletariatet, varit en
advokat utan utsigter, och ehuru hans giftermål med dottern
till en värdshusvärd skaffat honom medel att 1787 köpa en
anställning såsom advokat vid den kungliga kassationsdomstolen
(conseil privé du roi[3]), var han försänkt i skuld för sin plats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
