Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antog en alt fastare organisation. Hvarje distrikt fick till
denna kår lemna en kontingent af frivilliga, ur hvilkas led
det egentliga proletariatet utestängdes genom införandet af en
tämligen dyrbar ekipering, och dessutom bildades några
afdelningar besoldade trupper, de s. k. centergrenadierernas
kompanier, till största delen rekryterade ur det upplösta franska
gardet. Hela kåren lät Lafayette antaga namnet
nationalgardet i syfte att åstadkomma en sammanslutning med de i
landets öfriga delar bildade borgargardena. Under julidagarne
hade den parisiska milisen anlagt kokarder i blått och rödt
— Paris’ färger, men som dessa äfven voro huset Orléans’,
med hvilket Lafayette ej ville hafva någon gemenskap, tillade
han Frankrikes gamla nationalfärg: hvitt, och sålunda
uppkom den ryktbara trikoloren, som blifvit symbolen för det
genom revolutionen pånyttfödda Frankrike.
På detta sätt befann sig Lafayette snart i spetsen för
en krigsduglig här af 30,000 man, den största, som nu
fans i riket efter den upplösning, som revolutionen
åstadkommit inom den stående arméen och som dagligen tilltog
genom de adliga officerarnes emigration. De frivilliga
nationalgardisterna voro i allmänhet lifvade af den bästa ande, på
en gång vänner af friheten och gatufriden, och ehuru de s.
k. centergrenadiererna bibehöllo mycket af sina revolutionära
tänkesätt, kom dock nu, då disciplinen under Lafayettes
kommando i någon mån återvann sitt välde, deras militäriska
vana väl till pass. Sålunda såg sig Lafayette i stånd att
småningom afväpna den öfriga befolkningen och genom
oupphörliga patruller rensa gatorna från de anarkiska
pöbelhoparna.
Emellertid afstodo ej demagogerna från att genom klubbar,
distriktssammankomster samt tidningar underhålla de
revolutionära lidelserna, och det skulle i sanning varit underligt,
om de gjort det.
I hvarje utveckladt samhälle finnes en mängd mer eller
mindre förlorade existenser, som hafva bildningens anspråk
utan att kunna få dem uppfylda, men jordmånen kan vara
olika gynnsam för uppkomsten af ett dylikt »literärt
proletariat», och i det gamla Frankrike med dess rika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
