- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
232

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

däraf hade ytterligare förstärkts genom hennes visade ifver
att gå hofaristokratiens ärenden mot revolutionen. Hon stod
för folkmedvetandet såsom konungens onda genius, och
särskildt betraktades den olyckliga militärfesten och hvad
därunder passerat såsom hennes verk. I själfva nationalgardet
visade sig revolutionära rörelser. Centerkompanierna, som
delade förbittringen öfver kokardens skymfande, röjde åter lust
att fraternisera med massan, ja att själfva deltaga i uttåget.
Slutligen är det möjligt, att Lafayette och kommunalstyrelsen,
ehuru de voro långt ifrån att själfva vilja föranstalta ett
upplopp, dock ej hyste synnerlig benägenhet att hindra det.
Orsaken härtill skulle då hafva varit, att den förre önskat
tvinga konungen till ett obetingadt godkännande af
rättighetsförklaringen, hvilken han ansåg såsom sin högsta ära, och
att både han och kommunalstyrelsen ej ogerna skulle sett,
om konungen genom upploppet kunde förmås att slå sig ned
i Paris, då hofvets närvaro skulle bidraga till att lindra nöden[1].

På morgonen den 5 Oktober utbröto på flera ställen i
Paris tumult, hvari i synnerhet kvinnor, ropande på bröd,
togo verksam del. Den största och vildaste skaran inträngde
i stadshuset, bedref där allehanda ofog och var nära att
antända det, då vaktmästaren Maillard, en af anförarne vid
Bastiljens stormning, ryckte till sig en trumma och gaf signal
till uppbrott mot Versailles. Hopen lydde honom, bemäktigade
sig några kanoner, och i spetsen för denna underliga armé af
kvinnor från samhällets lägsta lager uttågade Maillard från
Paris. Bland skaran funnos dock äfven åtskilliga män,
somliga i kvinnokläder.

Emellertid samlades kommunalstyrelsen i stadshuset och
nationalgardet på den omgifvande Grèveplatsen.

Vid middagstiden uppfordrade plötsligt
centergrenadiererna Lafayette att i spetsen för nationalgardet tåga till
Versailles för att göra slut på aristokraternas stämplingar och
föra konungen till Paris. Ja det yrkades öppet, att
konungen skulle afsättas och Lafayette blifva förmyndare för
hans son. I flere timmar vägrade han att aftåga, men vid
4-tiden lät han slutligen kommunalstyrelsen gifva sig


[1] Se Not VI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free