Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befallning därom. Tvänne kommissarier från denna styrelse åtföljde
honom, hvilka på dess vägnar fordrade, att nationalgardet
ensamt skulle bestrida vaktgöringen i det kungliga slottet,
att kommunalstyrelsen skulle få kännedom om alt som rörde
Paris’ förplägning, att konungen obetingadt skulle godkänna
rättighetsförklaringen, samt att han skulle taga Paris till sitt
residens. Vilda med pikar beväpnade skaror från förstäderna,
särskildt den oroliga St. Antoine, hade redan förut satt sig i
marsch eller följde nationalgardet. Man har beräknat antalet
af de människomassor, som under dagens lopp från Paris
utryckte mot Versailles, till öfver 100,000.
Såsom redan är omtaladt, var det på morgonen denna
fruktansvärda dag, som nationalförsamlingen fick mottaga
konungens delvis vilkorliga, delvis undvikande svar angående
de färdiga delarne af författningen. Naturligtvis uppväckte
det häftig ovilja, och det beslöts, att presidenten, som för
tillfället var Mounier, skulle i spetsen för en deputation yrka
på ett obetingadt antagande. I det samma anlände den
maillardska kvinnohären — klockan var då 3 på eftermiddagen
— och dess första företag blef att begifva sig till församlingen.
Mirabeau, som erhållit någon hemlig underrättelse om hvad
som var på färde, hade en stund förut varnande hviskat till
Mounier: »Paris är i antagande mot oss», men Mounier hade
fortsatt sammankomsten, och sålunda nödgades man mottaga
de betänkliga gästerna. Till en början skulle blott en utvald
skara få företräde, men snart fyldes läktarne och salens gångar
af vilda nedsmutsade gestalter, som med höga rop blandade
sig i förhandlingarna. Maillard framförde hopens önskningar,
begärande hjälp mot nöden och det hotande förräderiet.
Omsider fick Mounier afgå med sin deputation, men nu
omringades han af de utanför väntande kvinnorna, som nödgade
honom att äfven medtaga en deputation af 12 ibland dem.
På slottet höll konungen statsråd. Ett ögonblick tänkte man
på flykt, men Versailles nationalgarde hindrade vagnarna att
köra fram. Necker afstyrkte och Ludvig var som vanligt
obenägen för ett raskt steg. Han mottog nu
kvinnodeputationen, talade vänligt med dess ordförande, en 17-årig grisette
vid namn Louison Chabry, och förmådde den med löften och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
