Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klubbväsende utgjorde sanningsvännernas sällskap (la societé des
amis de la vérité) eller, som den från Okt. 1790 kallade sig,
den sociala cirkeln. Inom denna väckte den beställsamme
abbé Fauchet en tid ett visst uppseende genom sin
känslosamma vältalighet. Han utdrog konsekvensen af tidens
optimism, i det han förklarade, att samhället ej borde förutsätta
egoismen såsom en nödvändighet utan grundas blott på
kärleken, och han ville införa en slags rousseauisk kristlig
socialism. Hans mystik stötte emellertid Voltaires och
Encyklopedisternas lärjungar för hufvudet, och den sociala cirkelns
betydelse blef blott öfvergående. De konservativa klubbar som
bildades i landsorten delade den monarkiska klubbens öde. De
anföllos af de jakobinska banden och upplöstes sedan såsom
farliga för ordningen. Klubbväsendet blef sålunda blott till
nytta för omstörtningspartiet, och frihetens s. k. vänner
tålde ej församlingsfrihet annat än för sig själfva.
Under den närmaste tiden efter Oktoberupploppet
lyckades emellertid de parisiska myndigheterna någorlunda
återställa och upprätthålla lugnet. Visserligen hade det varit
meningen att i Paris fortsätta hvad man så lyckligt börjat i
Versailles, men sedan en bagare under ett nytt brödupplopp
(den 21 Oktober) blifvit hängd, begärde och erhöll
kommunalstyrelsen af församlingen s. d. en sträng upprorslag.
Välgörande verkade ock, att en rättslig undersökning öppnades inför
Châtelet med de värsta våldsverkarne under upploppet. Genom
denna blef hertigen af Orléans så komprometterad, att
Lafayette kunde tvinga honom att gå i en slags landsflykt till
England. Härigenom gjordes åtminstone ett slut på de
orléanska stämplingarna. Alt hopp om ordningens
upprätthållande hvilade emellertid nu på det parisiska nationalgardets
och Lafayettes goda vilja och förmåga. Svek en gång detta
stöd, var ej blott konungen, utan ock landets representation
utan räddning öfverlemnad åt den parisiska anarkien.
Sådan var ställningen, då Mirabeau företog sig att söka
föra revolutionen från de afvägar, på hvilka den förirrat sig,
vågade försöket att trots alla begångna misstag upprätta det
nya samhälle, som frihetens vänner hoppats skola framgå
ur omstörtningarna. Om detta verk för någon varit möjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
