Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid ej blott till Paris. I alla Frankrikes städer bildades
dotterloger, som bearbetade de anarkiska element, som där
funnos och sålunda hvar på sin ort ryckte till sig makten.
Själfva stodo de i den intimaste förbindelse med moderklubben
och mottogo därifrån sina förhållningsorder. Under det att
de lagliga myndigheterna fortfarande befunno sig i ett
tillstånd af upplösning eller vanmakt, erhöll sålunda anarkien en
fast styrelse, som från hufvudstaden omspann hela landet
med ett fast nät[1]. Jakobinerklubben, inom hvilken
»triumviratet» fortfarande utöfvade ledningen, tillfredsstälde dock ej
pariserdemagogerna — Danton, Marat etc. — och desse
bildade därför (hösten 1790) en egen klubb, efter sin
samlingsplats i ett f. d. franciskanerkloster kallad: cordelierernas[2];
den blef anarkiens underhus, medan jakobinerklubben kunde
betraktas såsom dess öfverhus. Inför dem förbleknade
småningom Palais-Royals klubbar.
Å andra sidan bildade Lafayette, Sieyès och La
Rochefoucauld m. fl. 1790 den s. k. 1789 års klubb, som närmast blef
ett uttryck för den venstra centerns åsigter, men aldrig erhöll
någon rätt betydelse, då den saknade massans stöd. Äfven i
denna uppträdde stundom Mirabeau. Jämväl högra centern
försökte att begagna sig af klubbväsendet. Den grundade
de opartiskes klubb i slutet af år 1789, som sedan erhöll
namnet vännerna af den monarkiska författningen eller den
monarkiska klubben och som ehuru förgäfves sökte förena
högern och hela centern till ett stort moderat parti; däremot
lyckades den vinna ett visst inflytande på provinserna. Den
blef ytterligt hatad af jakobinerna, och med anledning af att
den föranstaltat brödutdelningar bland Paris’ fattiga yttrade
Barnave den 25 Januari 1791, att den gaf folket förgiftadt
bröd. Denna och likartade eggelser förfelade ej sin verkan;
den blef föremål för pöbelupplopp, och den 28 Mars 1791 tog
sig den parisiska kommunalstyrelsen häraf anledning att låta
stänga den. En egendomlig blandning af frimureri och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
