Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
således intet inflytande på deras tillsättande, oaktadt hela
den lokala förvaltningen, skatteuppbörden, rätt att rekvirera
trupper till ordningens upprätthållande o. s. v. tillhörde dem.
Föga bättre var det stäldt med kontrollen. Departementens
myndigheter hade visserligen att öfvervaka de mindre
områdena och regeringen de förra; men sättet härför var ej
tillräckligt bestämdt, och en högre myndighet hade ej rätt att
gifva order åt en lägre, kunde endast kassera dennas åtgärder,
i fall de voro olagliga, samt i värsta fall suspendera
myndigheten. Ja, regeringen egde icke ens fullständigt den senare
makten. Hon kunde visserligen suspendera hvarje
departemental-, distrikt- och kommunalstyrelse antingen af eget initiativ
eller så, att hon bekräftade en af vederbörande
departementalstyrelse ådömd suspension, men i båda fallen skulle åtgärden
pröfvas af riksdagen, som ensam egde rätt att anställa åtal.
Man torde ej misstaga sig, om man antager, att denna
organisation tillkommit under inflytande af Mablys idéer.
Den verkställande maktens försvagande genom fördelning på
en mängd af hvarandra så godt som oberoende och endast för
viss tid valda myndigheter var helt och hållet i hans ande[1].
Ett annat inflytande, som däri gjort sig gällande, var
legisternas benägenhet att öfverflytta en odelad makt till den
nya suveränen: folket eller dess representanter, och Thouret
och Target hade också varit mest verksamma vid den nya
lagens utarbetande.
Få åtgärder af den konstituerande församlingen hafva
mer än denna reform förorsakat, att revolutionen i så mycket
förfelade sitt mål. Resultatet däraf blef nämligen ej den
själfstyrelse, man åsyftat, utan en fullständig upplösning, från
hvilken man slutligen ej visste sig någon annan räddning än
en fullständig återgång till — centralisationen. För denna
passade också den nya indelningen vida bättre än för
själfstyrelse. En sådan förutsätter nämligen i hög grad, att
förvaltningsområdena ega en inneboende lifskraft. I viss mån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
