Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade detta varit fallet med de gamla provinserna, af hvilkas
egendomligheter åtskilliga bibehållit sig under l’ancien régime,
då dennas centralisation nöjde sig med en yttre likformighet,
och provinsialförsamlingarna hade kunnat erbjuda ett dugligt
råämne för utbildandet af tidsenligare institutioner. De nya
genom ett administrativt penndrag tillkomna områdena
saknade däremot alla fritt uppvuxna men just därigenom
lifskraftiga organ för själfstyrelsen, och deras innevånare voro till
hvarandra såsom isolerade enheter utan organiskt sammanhang,
och en sådan befolkning utgör just det lämpligaste materialet
för statsförmyndareskap. Hvad nu de nya ämbetsmännen
angår befunnos de snart, såsom man kunde vänta på grund
af den föregående centralisationen, sakna all erfarenhet[1], och
i stället för att låta den, som de under sin förvaltning kunde
förvärfva, komma samhället till godo, beslöt
nationalförsamlingen i höjden af sin förblindelse, att märer och procureurs syndics
ej skulle kunna omväljas mer än en gång förr än efter vissa
år. Då dessutom »de stilla i landen» snart nog tröttnade på
det ständiga väljande, som utgjorde den nya förvaltningens
lifsprincip, och de anarkiska folkelementen i följd häraf alt mer
fingo öfvervigt vid valen, frestades tjänstemännen att mer
tänka på dessas gunst än på samhällets kraf, och i följd af
den nästan fullständiga bristen på kontroll uppifrån fans
häremot ingen motvigt. Sålunda förmådde de nya myndigheterna
i allmänhet ej bättre än de under julioroligheterna på
revolutionär väg bildade stäfja den rådande anarkien, utan blefvo
själfva indragna i dess hvirfvel. Den franska
förvaltningsorganisationen blef liksom en kropp, hvars senor äro afskurna
och hvars lemmar neka att göra tjänst. Hvarje kommun blef
så godt som en oberoende stat (i anarki). Underordnade
myndigheter trotsade öppet sina förmän, ej minst regeringen, om
de blott kunde glädja sig åt de lokala nationalgardenas eller
de jakobinska klubbarnes ynnest. I stället sågo de genom
fingrarne med det ofog, som i frihetens namn bedrefs af den
jakobinska pöbeln. Med säkerhet till person och egendom blef
det under sådana förhållanden illa bestäldt. Alla, som hettes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
