Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara »aristokrater», voro naturligtvis rättslösa, men äfven för
annat godt folk blef lifvet oroligt nog, ty röfvare och tjufvar
bedrefvo öfver alt fritt sitt spel. Under de nya
myndigheternas vård råkade äfven kulturanstalterna såsom hospital,
vägar, broar o. d. i förfall, och äfven i detta hänseende syntes
sålunda »naturtillståndet» stå för dörren. Ej minst betänklig
blef myndigheternas vanmakt för statens finanser.
Nationalförsamlingen gjorde med 1790 års utgång tabelras på det
gamla skatteväsendet, men de nya skatterna inflöto ej bättre
än de gamla. Bönderna, »förut vana att betala alt, ville nu
ej betala något», lemnade falska uppgifter eller förgrepo sig
på myndigheterna, om försök gjordes att indrifva skatterna.
Vanligtvis dispenserade sig emellertid de nya ämbetsmännen
från detta både för deras folkgunst och deras lif och lemmar
farliga åliggande. Under sådana förhållanden slukades
assignaterna af de löpande statsutgifterna, och sålunda förtärde
den franska staten småningom men säkert hela det stora
kapital, den erhållit genom reduktionen från kyrkan, utan att
därmed bringa ordning i sina finanser[1].
I sammanhang med förvaltningsorganisationen bestämdes
äfven vilkoren för fullständig (aktiv) medborgarerätt. Sådan
skulle tillkomma alla fransmän, som uppnått 25 år samt
betalade en direkt skatt motsvarande värdet af 3 dagsverken,
och den innebar rätt att omedelbart utse inom kommunerna
— de municipala myndigheterna, samt på kantonsvis
sammanträdande primärförsamlingar — elektorer. Desse skulle tagas
bland aktivborgare med något högre census och hade att utse
distriktens och departementens myndigheter, för hvilka liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
