Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han, åtminstone till en tid, saknade blick för den verklighet,
som utgjordes af hans folks religiösa ståndpunkt.
Den förstörelse, som öfvergick kyrkan, inverkade äfven
på undervisningsväsendet. Detta hade visserligen i det gamla
Frankrike lemnat mycket öfrigt att önska.
Upplysningsfilosofien hade häftigt angripit den rådande metoden såsom alt för
pedantisk, och les cahiers hade allmänt yrkat på införande af
en »nationell uppfostran», men landet hade dock under l’ancien
régime haft talrika undervisningsanstalter, af hvilka många
egde ganska stora förtjänster. Främst bland dessa stod
Sorbonnes urgamla och ryktbara universitet i Paris med en
fullständig fakultetsindelning, och till detta slöt sig en
aktningsvärd krets af landsortsuniversitet. De högre skolorna
(kollegierna) uppgingo till 562 med inemot 73,000 lärjungar, bland hvilka
omkring 40,000 åtnjöto mer eller mindre kostnadsfri
undervisning. Lärarepersonalen vid dessa anstalter utgjordes i
allmänhet af prester och munkar, och hvad som förefans af
folkundervisning stod äfven medelbart eller omedelbart under
kyrkans vård. Likaledes bestriddes kostnaderna för
undervisningsverket till stor del af kyrkan genom anslag af tionden
och afkastningen af vissa gods. Staten bidrog dock äfven
något genom invisning på de indirekta skatterna. Det första
slaget, som drabbade skolorna, var därför tiondens afskaffande[1],
och ett ytterligare blef de indirekta skatternas upphäfvande.
Från besluten om klostrens indragning undantogos visserligen
tillsvidare de kloster, som egnade sig åt undervisningen, men
faktiskt sprängdes de dock till största delen, då församlingen
den 22 Mars 1791 affordrade äfven deras medlemmar — liksom
hela rikets lärarepersonal — författningseden. Några andra
undervisningsanstalter upprättades i allmänhet ej af den
konstituerande församlingen, och att gemensam och kostnadsfri
primärundervisning föreskrefs i själfva författningen, blef under
sådana förhållanden blott en död bokstaf. I själfva verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
