Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 3. Försök till författningsrevision
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i församlingen och aflade en högtidlig ed på konstitutionen[1].
Att de deputerade under ceremonien satte sig och betäckte
sina hufvuden, rågade måttet af den förödmjukelse han i denna
stund kände. Antagandet vållade emellertid en allmän glädje.
På Lafayettes förslag beslöts s. d. amnesti för alla hittills
begångna förbrytelser mot revolutionen, och den 30 September
afslutade den konstituerande församlingen under Thourets
ordförandeskap och i konungens närvaro högtidligt sina arbeten.
Innan vi lemna den konstituerande församlingen, återstår
oss nu blott att kasta en blick på författningen[2] sådan den
framgick ur slutredaktionen, samt att därvid komplettera den
föregående framställningen af de konstitutionella lagarna.
Förklaringen om de mänskliga rättigheterna intogs
oförändrad[3], men vid slutredaktionen insattes äfven en
framställning af de allmänna principer och rättigheter, som
särskildt den franska konstitutionen garanterade. Naturligtvis
blef detta i mycket blott en omsägning af den
allmänt-mänskliga rättighetsförklaringen, men några punkter förtjäna dock
att framhållas. Sålunda stadgas adelsskapets och de andliga
ordenslöftenas upphäfvande såsom fundamentala grundsatser
och detta i sådan utsträckning, att fransmän förlorade sin
medborgarerätt genom anslutning till utländska sällskap, som
hvilade på vare sig det förra eller de senare. Å andra sidan
garanterades rätten att fritt förändra vistelseort (således äfven
att emigrera). Kostnadsfri folkundervisning utlofvades; vid
definitionen på friheten gjordes här den förändringen, att den
sades bestå i att göra alt, som ej skadade andras rättigheter
eller den allmänna säkerheten[4]; äfven suveräniteten
definierades närmare, och därvid visade sig hvilken motsägelse blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
