- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
371

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 4. Konungadömets fall (den lagstiftande församlingen)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nationen, utkastas ur dess sköte ... funnes det 30,000
förrädare att fängsla, böra de fängslas i morgon.» Den slutsats,
hvartill han kom, var att begära tillåtelse för de parisiska
myndigheterna att få anställa husvisitationer för att söka efter
— vapen, och detta till utseendet oskyldiga förslag, för hvilket
Danton förut vunnit sina medregenters bifall, antogs genast.
Följande dag fick man emellertid se dess verkliga innebörd.
Kommunalrådet och exekutionskomitéen läto spärra alla
utgångar från staden, förbjödo all kommunikation på dess gator,
ålade alla dess invånare vid risk att anses misstänkta att
stanna hemma. Det bullrande Paris blef liksom en utdöd
stad, men kl. 10 på aftonen afbröts plötsligt den dystra
ödsligheten af en långt hemskare rörelse. Eskorterade af
beväpnade skaror af federerade eller parisiska sansculotter, började
utsedda kommissarier från hvarje sektion undersöka husen.
Hvad man fann af vapen var en obetydlighet, men under de
utskickades händer försvunno dyrbarheter och penningar i
mängd, och de olyckliga egarne fingo vara glada, om de
undsluppo härmed, ty det byte, som i synnerhet söktes, var —
människor. Alla, som misstänktes för att vara anhängare af
konungadömet — det konstitutionella lika väl som det
oinskränkta, alla edvägrande prester, alla som stodo i något
närmare förhållande till hofvet eller emigranterna, ja alla, som
egde någon personlig ovän bland de anarkiska banden, alla
dessa, män och kvinnor om hvarandra, blefvo, om de
anträffades och ej lyckades muta »patrioterna», bortsläpade till de
under kommunalstyrelsens vård stående fängelserna. Hela
antalet af dem, som genom detta vidunderliga återupplifvande af
den gamla regimens lettres de cachet fängslades under dessa
tvänne ohyggliga dygn — ty så länge varade
undersökningarna — har beräknats till åtminstone 3 000, men en betydlig
mängd af dessa lyckades undkomma[1].

Sådan var ställningen, då nationalförsamlingen företog


[1] Bland dem, som lyckades hålla sig dolda under undersökningarna,
voro Terrier-Monciel (hos Morris) och Malouet. De flydde båda till
England; den senare tjänade (med bevarad själfständighet) Napoleon — prefekt
i Antwerpen 1803, statsråd 1810 — och blef vid restaurationen 1814
sjöminister, men dog s. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free