Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 4. Konungadömets fall (den lagstiftande församlingen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt ofvan omtalade angrepp mot diktatorerna på stadshuset.
För dessa gälde det härvid ej blott att behålla makten utan
äfven ett materielt rof. Nationalförsamlingen hade stält stora
summor till deras disposition — bl. a. nära 6 millioner för
polisutgifter — och dyrbarheter från Tuilerierna och en mängd
andra offentliga byggnader hade anförtrotts åt deras vård.
Att de missbrukat detta förtroende till den fräckaste
plundring, är fullt bevisligt, och nu lät församlingen den 31
Augusti sitt upplösningsdekret från den föregående dagen
åtföljas af en befallning att inom 2 dagar redovisa för de nämda
dyrbarheterna. Då mognade hos dem och deras vänner den
djäfvulska planen att genom massmord på de fångade
rojalisterna på en gång tillfredsställa sitt hat och slå hela
samhället med en sådan skräck, att ingen mer skulle våga antasta
deras välde. Till detta beslut torde äfven hafva bidragit, att
tribunalet af den 17 Aug. ej visat sig vara ett så säkert
mordredskap, som man beräknat, ty det frikände åtskilliga
anklagade (bl. a. den 31 Aug. guvernören på Fontainebleaus slott
Luce de Montmorin, en slägting till ministern). Hvad
maktfrågan angår afsåg den för öfrigt ej blott Paris. Kunde
mördandet utsträckas till hela landet — och vi skola snart
se, att försök gjordes i denna riktning — hoppades man, att
det anarkiska partiet skulle kunna med skräck beherska de
omedelbart förestående valen till konventet och därmed
försäkra sig äfven om framtiden.
Så framträdde nu fullt utvecklad denna alt förstörande
anarki, hvilken vi sett födas samtidigt med revolutionens
sträfvanden efter en verklig frihet, till hvilken dennas vänner
under revolutionens första tider måst taga sin tillflykt mot
reaktionen, till hvilken girondisterne vädjat mot
konungadömet, och för hvilken både den konstituerande och den
lagstiftande församlingens ideologer mot sin vilja jämnat vägen.
Med den 10 Augusti var dess seger gifven; nu stod man i
begrepp att inhösta frukterna. Denna företeelse hade sin
teoretiska grund i rousseauismens folkliga statsdespotism
och trånga dogmtro, ja t. o. m. i dess optimism: när man
utgick ifrån att verldeus tillstånd måste vara harmoniskt,
om blott folkväldet genomfördes, så antogs orsaken till alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
