Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hat ej blott från de undertryckta folkklassernas och partiernas
sida, utan ock från otaliga medtäflare, som fikade efter att
få undantränga dem, och för att ej själfva blifva offer drefvos
de sålunda att oupphörligt sprida fasa och förödelse omkring
sig; och så blef det jakobinska skräckväldet, såsom redan är
antydt, en den fruktansvärdaste kamp om tillvaron[1], däri det
gälde att döda eller dödas. Men ännu en tredje likhet
erbjuda dessa båda epoker. Den romerska despotismen skapade
ej blott tyranner, utan äfven slafvar, och så gick det äfven
här. Såväl »det suveräna folket» som de enskilda
demagogiska storheterna hade sina uppvaktande hofmän, som tände
smickrets äckligaste rökoffer för dagens herrar, färdiga att i
olyckans stund genast vända dem ryggen, och äfven hos folket
i allmänhet framkallade skräcken en rent af häpnadsväckande
själslåghet och egoism[2]. Så förbereddes sinnena på det
napoleonska enväldet. Trälsinnet blef då visst icke vanligare än
under skräcktiden. Kryperiets föremål hade blott blifvit ett
annat.
Skräckväldets förnämsta verktyg var revolutionstribunalet
i Paris. Det kallades i instiftelseurkunden (af d. 10 Mars
1793) ett »utomordentligt brottmålstribunal», men den 29
Okt. s. å. faststäldes det namn, hvarunder det gått till
efterverlden. Till en början bestod det af 5 domare och 12
jurymän, utsedda af konventet, men sedermera ökades dess
personal och det fick arbeta på afdelningar. Jurymännen skulle
tagas äfven från departementen, ty domstolen skulle döma å
hela nationens vägnar, men den blef dock hufvudsakligast ett
uttryck för den parisiska jakobinismen. Först var meningen,
att endast konventet skulle ega besluta en anklagelse inför
tribunalet, och att detta skulle öfvervakas af en
konventskommission, men redan den 2 April upphäfdes kommissionen,
och den 5 stadgades, att konventets bifall endast behöfdes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
