- Project Runeberg -  Den gamla antikvitetshandeln /
95

(1913) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Carl Johan Backman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. I - XIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vänskaplig harmoni. Vill ni hava den godheten att åtaga er
detta uppdrag, sir?»

»Gärna!» svarade Quilp.

»Vill ni vara så vänlig och tillägga, sir», sade Dick och
tog fram ett mycket litet och tunt kort, »att detta är min
adress och att jag träffas hemma varje förmiddag? Två
tydliga knackningar, sir, framkalla när som helst pigan.
Mina närmare vänner, sir, äro vana att nysa, då dörren
öppnas, för att låta henne förstå, att de äro mina vänner
och icke hava några egennyttiga bevekelsegrunder till sin
fråga om jag är hemma. God morgon.»

Quilp sade farväl, och mr Swiveller lyfte på hatten för
mrs Quilp, satte den vårdslöst på ena sidan av huvudet och
försvann med en sväng på kroppen.

I samma ögonblick hade några lastvagnar anlänt, och
åtskilliga starka karlar höllo på att balansera byrålådor
och andra småsaker av samma beskaffenhet på sina
huvuden samt utföra åtskilliga kraftprov, som betydligt ökade
deras ansiktsfärg. Mr Quilp grep själv verket an med
förvånande kraft; han skuffade och drev på folket som en
ond ande; han gav mrs Quilp alla möjliga ogörliga uppdrag,
han sparkade till varvsgossen, så fort han kunde komma
åt, och gav mr Brass en mängd knuffar och stötar på
axlarna med sina bördor, under det lagkarlen stod på
dörrtrappan och besvarade nyfikna grannars spörsmål, vilket var
hans åliggande. Quilps närvaro väckte en sådan livlighet
hos arbetsfolket, att huset inom några timmar var
utblottat på allt utom några mattstumpar, tomma portermuggar
och kringströdda halmstrån.

Likt en afrikansk hövding satt dvärgen på en av dessa
mattbuntar och trakterade sig med ost och bröd och öl,
då han märkte, att en gosse kikade in genom den yttre
dörren. Förvissad om att det var Kit, fastän han såg föga
mer än hans näsa, ropade mr Quilp honom vid namn, varpå
Kit kom in och frågade, vad han ville.

»Kom hit, min gosse», sade dvärgen. »Jaså, din gamle
husbonde och din unga matmor ha begivit sig av?»

»Vart?» frågade Kit och såg sig omkring.

»Menar du att du inte vet det?» svarade Quilp skarpt.
»Vart ha de tagit vägen, vad?»

»Jag vet inte», sade Kit.

»Jaså», genmälde Ouilp. »Du menar således, att du inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dengamla/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free