Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. I - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon föreställning om dessa nya gästers ovanliga
utseende.
Varken Kort, värdshusvärden eller Thomas Codlin voro
emellertid det minsta överraskade, utan yttrade blott att det
var Jerrys hundar och att Jerry själv icke kunde vara långt
borta. Så stodo hundarna där tåligt blinkande och
flämtande och med ögonen stelt fästa på den kokande grytan,
tills Jerry själv kom, då allesammans med ens satte sig
ned och gingo omkring i rummet på sitt naturliga sätt.
Jerry, ägaren till dessa dansande hundar, var en lång karl
med svarta polisonger och klädd i sammetsblus; han tycktes
vara väl bekant med värdshusvärden och hans gäster och
tilltalade dem med stor hjärtlighet. Han avbördade sig ett
positiv, som han ställde på en stol, men behöll kvar i handen
en liten piska för att därmed sätta skräck i sitt
komediantsällskap, varpå han kom fram till elden för att torka sig.
»Ert folk har väl vanligtvis inte kostym på sig under
resorna?» sade Kort och pekade på hundarnas dräkt. »Det
måste vara dyrbart, om de det ha.»
»Nej», svarade Jerry, »det är inte vår vana. Men vi
ha spelat litet på vägen i dag, och som vi skola ha nya
kostymer till kapplöpningarna, så tyckte jag inte det var
värt att stanna och kläda om sig. Ned, Pedro!»
Detta sades till hunden med mössan, vilken såsom
nykommen medlem av sällskapet och icke alldeles säker på sina
åligganden höll sitt öga ängsligt fäst på sin herre, och,
fastän ingen anledning fanns därtill, oupphörligt reste sig på
bakbenen och föll ned igen.
»Jag har fått fatt på ett djur här», sade Jerry, i det han
stack handen i sin rockficka och dök in i ett hörn, som om
han letat efter ett äpple, eller något dylikt, »ett djur, som
jag tror ni känner till, Kort!»
»Åhå!» utropade Kort. »Låt oss få se på det.»
»Här är det», sade Jerry och tog fram en liten mops
ur fickan. »Var han inte er Toby en gång?»
I några versioner av det stora Punchdramat förekommer
en liten hund som antages vara nyssnämnda gentlemans
enskilda tillhörighet och vars namn alltid var Toby. Denne
Toby har i sin ungdom blivit stulen från en annan
gentleman och bedrägligt såld till den godtrogna hjälten; men
bibehållit ett tacksamt minne av sin gamle herre och
försmår att fästa sig vid några nya beskyddare; han icke blott
vägrar att röka en pipa, som Punch bjuder honom, utan, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
