Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. I - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om icke hans kedja hade varit för kort. Som det nu var,
låg dvärgen kvar på ryggen med fullkomligt lugn, och
retade hunden med ohyggliga grinminer.
»Varför kommer du inte och biter mig», sade Quilp.
»Du är rädd, din stackare, kan jag förstå.»
Hunden slet i sin kedja med utstående ögon och ett
ursinnigt skällande, men dvärgen låg där och knäppte med
fingrarna under utmanande och föraktfulla åtbörder. Då
han tillräckligt återhämtat sig från sin förtjusning, steg
han upp, utförde ett slags demonisk dans omkring
hundkojan, så långt därifrån som kedjan räckte, varigenom
han gjorde hunden alldeles ursinnig. Sedan han på detta
sätt lugnat sitt sinne återvände han till sin intet anande
vän, vilken han fann sysselsatt att med ofantligt allvar
betrakta tidvattnet, under det han tänkte på just det guld och
silver, som mr Quilp hade talat om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
