Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XXIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Låt oss spela på fyra man hand och taga med Groves»,
sade den undersätsige karlen; »kom, Jemmy.»
Värdshusvärden, som betedde sig likt en person, den där
var van vid sådana små partier, närmade sig bordet och
tog plats. Flickan drog, i fullkomlig ångest, sin morfader
avsides och anropade honom även nu att gå därifrån.
»Kom, så skola vi vara så lyckliga.»
»Ja, vi skola bliva lyckliga», svarade gubben hastigt.
»Låt mig vara, Nell. Medlen till lycka finnas i korten och i
tärningarna. Här är icke mycket att vinna. Jag skall blott
ta tillbaka vad jag förlorat.»
»Gud hjälpe oss!» utropade flickan. »O, vilket omilt
öde förde oss väl hit!»
»Tyst», svarade gubben och lade sin hand på hennes
mun. »Lyckan tål icke vid bannor. Vi få icke ge henne
förebråelser, ty då undflyr hon oss.»
»Nåå, min herre», sade den undersätsige karlen. »Om
ni inte vill komma själv, så giv oss åtminstone tillbaka
korten.»
»Jag kommer», utropade den gamle mannen. »Sätt dig,
Nell. Var vid gott mod, allt är för dig — allt — varenda
penny. Jag säger dem icke det, nej, nej, ty eljest skulle de
inte spela; de skulle frukta för den tur, som en sådan
anledning måste ge mig.»
»Gentlemannen har tänkt närmare på saken och kommer
inte», sade Isaak och låtsade, som om han ville stiga upp
från bordet. »Det är ledsamt att han låtit skrämma sig.»
»Jo, jag är i ordning. Ni ha allesammans varit
långsamma i jämförelse med mig», sade gubben. »Jag undrar vem
som är angelägnare att börja än jag.»
Med dessa ord drog han stolen intill bordet, och sedan
de andra intagit sina platser på samma gång, började
spelet.
Flickan satt bredvid och såg på spelets gång med
upprört sinne. Utan att akta på lyckans växlingar och med
tankarna endast riktade på den ursinniga lidelse, som hade
fått makt med hennes morfader, voro vinst och förlust for
henne detsamma. Jublande över den minsta medgång och
nedslagen av en obetydlig otur, satt han där så orolig, så
feberaktigt ivrig, så lysten efter den lumpna insatsen, att
hon nästan hellre hade kunnat fördraga att se honom död.
Och likväl var hon den oskyldiga orsaken till all denna
pina, och han, som spelade med en så ursinnig törst efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
