Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XXXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det är gossen», sade mr Witherden. »Han kom hit
med min klient, mr Garland, sir. Jag har skäl att tro, att
han är en bra gosse, sir, och att ni kan lita på vad han
säger. Låt mig presentera för er mr Garland, sir — hans
unge husbonde, min elev, sir, och min synnerlige vän.»
»Er tjänare, sir», sade den främmande gentlemannen.
»Jag har den äran, sir», svarade mr Abel vänligt. »Ni
ville tala med Kristofer, sir.»
»Ja, i fall ni tillåter?»
»Gärna.»
»Mitt ärende är ingen hemlighet», sade främlingen, som
märkte att mr Abel och notarien ämnade avlägsna sig.
»Det rör en antikvitetshandlare, hos vilken han vistats och
för vilken jag hyser ett varmt och innerligt intresse. Jag
har varit en främling för detta land i många år, mina
herrar, och om jag brister i formellt hänseende, hoppas jag att
ni förlåta mig.»
»Det behövs ingen förlåtelse, sir — ingen alls», svarade
notarien. Och detsamma sade mr Abel.
»Jag har gjort förfrågningar i trakten, där hans gamle
husbonde bodde», sade främlingen, »och jag fick veta att
han hade denne gosse i sin tjänst. Jag har tagit reda
på hans moder och av henne har jag blivit visad hit såsom
det närmaste ställe, där jag sannolikt skulle träffa honom.
Det är orsaken till att jag infunnit mig här denna
morgon.»
»Jag är mycket glad, vilken orsak det än var, sir», sade
notarien, »som förskaffade mig äran av detta besök.»
»Sir», svarade främlingen. »Om mina ord stöta er, sir,
hoppas jag att mitt handlingssätt skall försona det.»
Mr Witherden syntes litet förbryllad av den gamle
gentlemannens sätt att föra samtalet, och vad Kit angick, så
betraktade han honom med vidöppen mun och full av
förvåning, ty han undrade vad slags språk han skulle ställa
till honom, om han talade på detta fria, otvungna sätt till
notarien. Det var likväl icke med någon vresighet, som
han vände sig till Kit och sade:
»Om du tror, min gosse, att jag gör dessa spörsmål i
någon annan avsikt än för att tjäna och återföra dem,
jag söker efter, gör du mig stor orätt och bedrager dig
själv. Saken är den, mina herrar», tillade han, i det han
vände sig till notarien och hans elev, »att jag befinner mig
i en mycket pinsam och helt oväntad belägenhet. Jag kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
