Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fyrtioförsta kapitlet 265
gen av dylikt ansågs han med rätta av sina vänner
ådagalägga en förundransvärt glänsande förmåga. Sålunda var
han i tillfälle att berätta de noggranna omständigheterna
vid grälet mellan markisen av Mizzler och lörd Bobby, som
tycktes hava uppkommit i följd av en omtvistad
champagnebutelj och icke en fågelpastej, såsom det felaktigt uppgivits
i tidningarna; och icke heller hade lörd Bobby sagt till
markisen av Mizzler: »Mizzler, en av oss båda ljuger, men
inte är det jag», såsom det oriktigt blivit framställt av
samma auktoriteter; utan: »Mizzler, ni vet var jag
träffas och ni får ta mig tusan ta reda på mig, om ni vill mig
något» — vilket naturligtvis helt och hållet förändrade den
intressanta frågans utseende och ställde den i ett mycket
olika ljus. Sedan mr Chuckster bett den gamla frun och
herrn att lägga dessa viktiga saker på minnet, ty de kunde
förlita sig på att hans uppgifter voro riktiga, underhöll han
dem med anekdoter och hovhistorier, och på detta sätt satte
han en lysande och förtrollande konversation i gång, som
han ensam underhöll inemot en kvarts timme.
»Och nu, då hästen fått hämta sig litet», sade mr
Chuckster och reste sig upp på ett behagfullt sätt, »är jag rädd
att jag måste begiva mig av.»
Varken mr eller mrs Garland satte sig emot hans avfärd
— de insågo utan tvivel att en sådan man icke gärna kunde
undvaras i sin verksamhetskrets — och därför befunno sig
mr Chuckster och Kit strax därefter på väg till London.
Då de hade hunnit fram till notariens hus, följde Kit
med in på kontoret, där mr Abel bad honom sitta ned och
vänta, ty gentlemannen, som ville tala med honom, hade
gått ut och återkom kanske icke på en stund. Detta
antagande besannades fullkomligt, ty Kit fick sin middag och
sitt te och hade läst igenom större delen av postkalendern
innan gentlemannen kom, vilket han slutligen gjorde med
stor brådska.
Han stängde in sig en stund med Whitherden, och mr
Abel hade blivit inkallad att deltaga i överläggningen,
innan Kit fick tillsägelse att stiga in.
»Kristofer», sade gentlemannen och vände sig till honom
så fort han inträdde i rummet, »jag har fått reda på din
gamle husbonde och din unga matmor.»
»Nej, sir! Har ni det?» svarade Kit, vilkens ögon lyste
av glädje. »Hur är det med dem? Äro de — äro de långt
härifrån?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
