Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, mycket långt härifrån», svarade gentlemannen och
skakade på huvudet. »Men jag ämnar i afton fara och
hämta dem och jag vill ha dig med mig.»
»Mig, sir?» utropade Kit, full av glädje och
överraskning.
»Stället», sade den främmande gentlemannen och vände
sig till notarien, »som uppgavs av karlen med hundarna,
ligger — huru långt härifrån — sextio mil?»
»Mellan sextio och sjuttio.»
»Hm! Om vi resa med kurirskjuts hela natten, hinna
vi fram i god tid i morgon bittida. Nu är blott frågan,
efter som de icke vilja känna mig, och flickan, Gud signe
henne, skulle tro att en främling, som förföljer dem, har
avsikter mot hennes morfars frihet — kan jag göra något
bättre än att såsom en försäkran om mina vänliga avsikter
taga med mig denne yngling, som båda känna och lätt skola
påminna sig?»
»Visst inte», svarade notarien. »Tag för all del
Kristofer med er.»
»Jag ber om förlåtelse, sir», sade Kit, som med förlängt
ansikte lyssnat på samtalet, »men om det är skälet, är jag
rädd för att jag gör mera ont än gott. Miss Nell, sir, hon
känner mig nog och skulle nog förlita sig på mig, det vet
jag; men gamle herrn — jag vet inte varför, kan inte tåla
mig för sina ögon, sedan han blev sjuk. Jag är rädd att jag
skulle förstöra allt vad ni kan uträtta, om jag följde med.»
»En svårighet till!» utropade den häftige gentlemannen.
»Har väl någon varit så illa utsatt som jag? Finns det
någon annan, som känt dem, som de haft förtroende till?»
»Finns det någon, Kristofer?» sade notarien.
»Ingen, sir», svarade Kit. »Jo, vänta — min mor.»
»Kände de henne?» sade den ensamme gentlemannen.
»Kände henne, sir? Ja, hon gick och kom oupphörligt
hos dem, de voro lika vänliga mot henne som mot mig.»
»Nå, var tusan är då kvinnan?» sade den otålige
gentlemannen och fick fatt i sin hatt. »Varför är hon inte här?
Varför är den kvinnan alltid ur vägen, då hon behövs som
bäst?»
Sedan Kit övervägt saken för sig själv och noga betänkt
den, lovade han å sin moders vägnar, att hon inom två
timmar skulle vara färdig att företaga resan samt åtog sig
att skaffa henne dit, i alla hänseenden utrustad och
förberedd på färden, innan den bestämda tiden hade utlupit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
