- Project Runeberg -  Den gamla antikvitetshandeln /
292

(1913) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Carl Johan Backman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XLV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

XLV.



Under hela deras färd hade de aldrig längtat så, att
komma ut i friska luften och på öppna fältet som nu. Nej,
icke ens den minnesvärda morgonen, då de övergåvo sitt
gamla hem, hade de så trängtat efter den uppfriskande
ensamheten i skogar, på kullar och fält som nu, då bullret
och smutsen och luften från den stora fabriksstaden
omgav dem på alla sidor.

»Två dygn!» tänkte flickan. »Han sade att vi skulle få
tillbringa två dygn bland sådana här skådeplatser. O, om
vi leva, tills vi åter hinna ut på landet, om vi kunna bli fria
från dessa förfärliga ställen, vore det också blott för att
lägga sig ned och dö, med vilket tacksamt hjärta skall jag
icke ändå tacka Gud för så mycken barmhärtighet!»

Med dylika tankar och med en dunkel avsikt att vandra
långt bort bland floder och berg, där endast fattigt och
ringa folk bodde och där de kunde uppehålla sig med
ödmjukt arbete, stärkte sig flickan till denna sista färd och
fullföljde modigt sin uppgift, fastän hon icke hade någon
annan tillgång än den fattige mannens gåva och ingen
annan uppmuntran än den, som flödade ur hennes eget hjärta.

»Vi få gå mycket långsamt i dag, käre morfar», sade hon.
»mina fötter äro ömma och det värker i alla mina lemmar
efter regnet i går.»

»Det var en ledsam väg han talade om», svarade hennes
morfader i klagande ton. »Finns det ingen annan? Vill
du inte låta mig gå någon annan väg än den här?»

»Bortom dessa ställen ligga andra», sade flickan bestämt,
»där vi kunna leva i frid och icke frestas till något ont. Vi
skola välja den väg, som lovar att få ett sådant slut, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dengamla/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free