Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ett stycke skiffer, och satte sig att fundera på
saken.
»Låt mig tänka efter», sade han. »Var det inte
sjuttionio?»
»Nej, nej», sade dödgrävaren.
»Åh jo, det var det nog!» svarade gubben med en suck.
»Ty jag kommer ihåg jag tänkte att hon var nära nog lika
gammal som vi. Ja, det var sjuttionio.»
»Han är förfärligt döv», mumlade dödgrävaren för sig
själv. »Jag tror han håller på att bli slö.»
Flickan undrade storligen vad som hade lett honom till
denna förmodan, ty, för att säga sanningen, föreföll den
gamle mannen lika slug som han och tycktes äga oändligt
mycket större kroppskrafter. Men som dödgrävaren icke
sade någonting mera, glömde hon det för tillfället och
talade åter med honom.
»Ni berättade mig om edra trädgårdsanläggningar», sade
hon. »Planterar ni aldrig någonting här?»
»På kyrkogården?» svarade dödgrävaren. »Nej, inte
jag.»
»Jag har sett blommor och buskar här», återtog flickan ;
»där borta finnas några, som jag ser. Jag trodde att ni hade
planterat dem, fastän de verkligen växte klent.»
»De växa som Gud vill», sade den gamle mannen, »och
han har i sin godhet förordnat att de aldrig skola blomstra
här. Kan ni gissa orsaken?»
»Nej», svarade flickan.
»Därför att minnet av dem, som vila därunder, förgår så
fort. I början sköta de dem morgon, middag och kväll;
snart begynna de komma mindre ofta, från att komma en
gång om dagen komma de en gång i veckan, från en gång
i veckan blir det en gång i månaden, därpå blir det långa
och obestämda uppehåll och så inte alls. Jag har erfarit
att sommarens mest kortlivade blommor överleva sådana
där minnesvårdar.»
»Det var ledsamt att höra», sade flickan.
»Ja, så säger herrskapsfolk, som kommer hit och ser sig
om», sade den gamle mannen, »men jag säger annat! ’Det
är en vacker sed, ni har här i trakten’, säger man till mig
ibland, ’att plantera blommor på gravarna, men det är
sorgligt att allt sådant vissnar och dör’. Jag ber dem om ursäkt
•och säger dem att, efter som jag tar saken, så är det ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
