Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Markisinna», sade mr Swiveller, »en ädlings ord är
lika gott som hans skuldförbindelse — stundom bättre, såsom
i närvarande fall. Jag är er vän och jag hoppas vi skola
spela många partier med varandra här i denna salong.
Men, markisinna», tillade Richard, »det förefaller mig som
om ni beständigt hade för vana att svalka edra öron vid
nyckelhål, eftersom ni vet allt detta.»
»Jag ville endast veta», svarade den darrande
markisinnan, »var nyckeln till matskåpet var gömd, och jag skulle
icke ha tagit mycket, om jag fått reda på den — bara så
mycket, att jag kunde stilla min hunger.»
»Ni har inte fått reda på den således?» sade Dick. »Det
har ni naturligtvis inte, ty eljest skulle ni vara fetare. God
natt, markisinna.»
Dick lämnade nu huset, och som han kände att han nu fått
så mycket till bästa som han möjligen tålde vid — ty ölet
var en stark, rusgivande blandning — beslöt han sig
visligen att begiva sig hem och genast gå till sängs. Hem gick
han därför, och som hans våning — ty han bibehöll
fortfarande den kollektiva benämningen — icke låg långt
från kontoret, satt han snart i sitt sovrum, där han föll i
djupa tankar.
»Den här markisinnan», sade mr Swiveller, »är en mycket
märkvärdig person — omgiven av gåtor, okunnig om hur öl
smakar, obekant med sitt eget namn och van att blicka in i
sällskapslivet genom nyckelhålen. Kan det vara hennes
bestämmelse eller har någon okänd satt sig upp emot ödets
beslut? Det måste vara en outforsklig och oblidkelig
människa!»
»Dessa spelpartier», fortsatte mr Swiveller, »påminna
om den husliga härden. Cheggs’ hustru spelar alla möjliga
spel. Vid den här tiden skulle jag tro, att stålet har
inträngt i hennes själ, det är rätt åt henne!»
Han övergick från denna dystra sinnesstämning till en
mera öm och klädde slutligen av sig med dyster
beslutsamhet och gick till sängs.
Han vaknade mycket uppfriskad följande morgon och
begav sig i vanlig tid till Bevis Marks, där den sköna Sally
redan var på sin post med en mild glans i sina blickar lik
den, som strålar från den jungfruliga månen.
Mr Swiveller visade med en nick, att han märkt hennes
närvaro och intog sin plats vid pulpeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
