Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därtill av klokhet samt i följd av känslor, som tämligen
länge rört sig inom mig. Straffa Quilp, mina herrar.
Krossa honom. Trampa honom under fötterna. Han har gjort
detsamma med mig många gånger om.»
Som Sampson nu hunnit till slutet av sitt tal, hämmade
han sin vredes flod och smålog såsom endast snyltgäster och
fega stackare kunna.
»Och detta», sade miss Brass, i det hon mönstrade honom
från huvud till fot med ett bittert hånleende, »detta är
således min bror, som jag arbetat och trälat för och trott
mig ha inplantat litet av man hos!»
»Sally, min vän», svarade Sampson, »du stör vår
vänner. Dessutom är du — är du förargad, Sally, och vet inte
vad du säger.»
»Ja, du ömkliga och fega stackare», genmälde den
älskliga damen, »jag förstår dig. Du var rädd att jag skulle
komma i förväg för dig. Men tror du att man skulle ha
lockat mig att säga ett enda ord? Jag skulle ha trotsat
dem, om de också hade hållit på med mig i tjugu år.»
»Hi, hi», flinade Brass, som i sin djupa förnedring
verkligen tycktes hava bytt kön med sin syster. »Du tror det,
Sally; men du skulle ha handlat hela annorlunda. Du torde
inte ha glömt att det var en grundsats hos den gamle
räven — vår vördade fader, mina herrar — ’misstänk alltid
envar’. Det är en grundsats, som man kommer framåt
med här i livet! Om du just icke stod i begrepp att köpa
din egen säkerhet, då jag kom, så misstänker jag, att du
skulle ha gjort det vid det här laget. Och därför har jag
gjort det själv och sparat dig besväret liksom skammen.
Skammen, mina herrar, om det finns någon, är min. Det
är bättre än att den skulle drabba en kvinna.»
Med skyldig vördnad för mr Brass’ bättre mening och
ännu mera för hans store faders myndighet, kan man i all
ödmjukhet tvivla på huruvida den upplyftande grundsats,
som antagits av den sistnämnde gentlemannen och följts av
hans ättling, alltid är klok eller i praktiken åtföljes av
åstundat resultat. Om mr Brass icke hade varit så
ofantligt misstänksam och icke hade spejat och lyssnat, utan
lämnat åt sin syster att sköta överläggningen å deras
gemensamma vägnar, eller om han också hade spejat och
lyssnat, men icke haft så bråttom med att komma henne i
förväg — vilket han icke hade haft, om han icke varit så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
