Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LXXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hennes bädd var här och där prydd med blommor och
gröna blad, samlade på ett ställe, som hon brukat tycka om.
»Då jag dör, så lägg bredvid mig någonting, som älskat
ljuset och alltid haft himmelen över sig.» Dessa voro hennes
ord.
Hon var död. Den goda, milda, tåliga, ädla Nell var död.
Hennes lilla fågel — en stackars bräcklig varelse, som
tryckningen av ett finger skulle hava krossat — hoppade
livligt i sin bur, men dess unga matmoders starka hjärta var
stumt och orörligt för alltid.
Var voro spåren av hennes tidiga bekymmer, hennes
lidanden och mödor? Försvunna alla. Sorgen var i sanning
död i henne, men fred och fullkomlig lycka voro födda och
hade sin avbild i hennes lugna skönhet och djupa vila.
Den gamle mannen tog en av de slappa armarna i sin
och höll den lilla handen fast sluten mot sitt bröst för att
värma den. Det var den hand, hon hade sträckt ut mot
honom med sitt sista leende — den hand, som hade lett
honom under alla deras vandringar. Titt och ofta tryckte
han den mot sina läppar; därpå slöt han den till sitt bröst
igen och mumlade att den var varmare nu, och när han
sade det, såg han på dem, som stodo omkring honom, liksom
ville han anropa dem att hjälpa henne.
»Det är icke», sade skolmästaren, i det han lutade sig ned
för att kyssa henne på kinden och gav fritt lopp åt sina
tårar, »det är icke på jorden, som himmelens rättvisa slutar.
Tänk på vad jorden är, jämförd med den värld, till vilken
hennes unga ande så tidigt lyft sina vingar, och säg: om en
överlagd önskan, uttryckt i högtidliga ordalag över denna
bädd, kunde återkalla henne till livet, vem av oss ville väl
uttala den?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
