Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon allt vekare, allt starkare uppfylld av
försonlighet.
Hon låter omsorgsfullt kläda sig.
Albertina är närvarande och väljer smycken till
mo-derds isvarta sammetsdräkt.; Tveksam står hon
med ett litet juvelkörs i handen:
»Tycker icke min älskade mor, att det
vore en passande gåva åt den lille sonsonen?»
Lovisa Ulrika skakar energiskt på
huvudet.
»Du må taga dig i akt, Albertina, icke
strax tro, att jag blir flat och efterlåten mot..»
Albertina djärves avbryta, ty
hovmästarinnan fäster colliern kring drottningens hals.
Hon låter (orden bli en hämmande dammlucka:
»Å, min mor, Arad ni är intagande i den
koaffyren, slottets ädlaste dam. Gustav
kommer att bli hänryckt.»
Lovisa Ulrika ler smickrad. Dotterns
beundran är uppriktig. Och hennes klokhet icke
föraktlig. I denna stund hade hon icke
velat uttala det ord, som frestade hennes läppar.
Gott, att Albertina höll det tillbaka. Kort
säger hon:
»Behåll du juvelkorset, barn, som ett
minne äv — av denna dag. Jag skall låta
beställa en ring åt prinsen — dyrbarare än korset.»
Äntligen är hennes majestät färdig i full
paryr. Hon sätter sig upp i vagnen.
Lakejen stänger bugande igen dörren. Löparen
ge:r sin häst tyglarna. Livkusken samlar töm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
