Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
näma suga ut det stackars landet, som vore
det en svamp, varur man alltid kunde
krama ännu en droppe. Kungen är mörk,
drottningen sur, och den muntra hertiginnan
sällsamt tystlåten.
En av de få, som tar livet lätt, är Ulla
Fersen. I början av året hade hon fröjdats
över sin makes död, nu fröjdas hon i ännu
högre grad över att ha funnit hans blivande
efterträdare. H:on, mindre än någon annan vid
hovet, ihar pengar, men hon vigilerar,
skämtar och bibehåller i alla skiften sitt
sprudlande humör.
Redan i början av maj flytta
änkedrottningen och prinsessan till Svartsjö.
Albertinas medikus har förklarat, att hon bör
genomgå en brunnskur för att stärka sin svaga hälsa.
Lantluften, ridturerna och promenaderna
skola göra henne gott.
Det tror också änkedrottningen.
»Vintern har varit ansträngande», menar
hon, »och Albertina behöver ro.» Prinsessan
är apatisk, låter modern och medikus råda.
Hon tänker, att hon icke skall sakna
Stockholm och dock icke finna sig på landet. Men
när i juni en ung konstnär kommer till
Svartsjö för att måla hennes porträtt, återfår hon
sitt glada lynne och är full av sprittande
skälmskt humör, medan hon sitter för
målaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
